Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Mats Åmark, Studier i svensk kyrklig arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Till Birgittas egen vallfartsort, Vadstena, där hennes och dottern
Katarinas reliker förvarades, strömmade under medeltidens senare
århundraden massor av folk. Säkerligen fanns det bland dem även
representanter från Karlfeldts hembygd. — I hans diktning möta vi
ju ock stundom Sankta Brita. ■—- I synnerhet blevo vallfärderna
talrika, sedan ordensfolket i Vadstena lyckats förvärva för sin kyrka
samma förmåner som man eljest blott kunde erhålla i det fjärran
Rom.
Vid Birgittautställningen i Stockholm 1918 kunde man se prov
på icke mindre än sex pilgrimsmärken från Vadstena eller avtryck
av sådana. De voro alla av likadan typ: små reliefplattor med
Birgitta sittande vid sin bok. Dock härröra de från minst 5 olika
stampar. Av dessa märken äro två funna i Norge, ett i Lunds
domkyrka. Ett är hittat i Fyrisån. Ett likadant förvaras i Helsingfors,
funnet i en kyrka i Finland. Två äro slutligen avtryck från svenska
medeltidsklockor: den ena från Vittaryd i Småland, den andra från
okänd kyrka.1 Jag har senare funnit ytterligare ett par sådana
kyrkklockor med Birgittamärken. En uti Grödinge i Södertörn är tyvärr
nu omgjuten, men i Rytterns kyrka i Västmanland prydes alltjämt
den i 5 i 5 gjutna storklockan av fyra pilgrimsmärken, varav åtminstone
två äro komna från Vadstena.
S. Maurice i Schweiz har i århundraden varit en stor
vallfartsort. Nu far förmöget folk till Schweiz för vintersport och annan
förlustelse. I gamla dagar drog man till S. Maurice för att bedja
vid krigarhelgonet Mauritius’ grav. Att även pilgrimer från Sverige
vallfärdat dit framgår av några hos oss bevarade pilgrimsmärken med
den thebiske riddarens bild. Jag har funnit avtryck av detta stora
och förnämliga pilgrimsmärke på två svenska i-joo-talsklockor. 1
Hogstad i Östergötland finns den ena, gjuten 1445. Den andra är
storklockan i Fellingsbro i Västmanland. Hon göts år 1460 »till
Jungfru Marie ära, då herr Halvardus var kanik och Fellingsbro
församlings kyrkoherde».
Båda dessa klockor med S. Mauritiusmärken äro gjutna av samme
mästare, som synes ha varit en tysk. I och för sig bevisar därför
icke förekomsten i Sverige av detta pilgrimsmärke, att någon östgöte
eller västmanlänning verkligen vallfärdat till S. Maurice. Tydligen
har klockgjutaren innehaft märket redan 1445, och hur han kommit
i besittning därav är omöjligt att avgöra. Men intet hindrar, att
det verkligen kommit in i Sverige genom någon från S. Maurice
hemvändande svensk pilgrim.
Traditionen vet berätta om åtskilliga andra vallfartsorter i forna
dagars Sverige, dit andra pilgrimsvägar ledde. Till Sankte Karlung
i Rhoden styrde många sina steg. Hans skrin fanns kvar i Karls
kyrka i Roslagen inpå drottning Kristinas tid. Men några pilgrims-
1 Birgittautställningen 1918, s. 109 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
