Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER
2 I
de engelska kyrkliga myndigheterna icke vidtogo några åtgärder
mot Wyclif, och därför själv angivit honom och — av
påve-bullorna att döma — även de slöa myndigheter, som skulle vaka
över lärans renhet. Närmast bör man väl då tänka på Wyclifs
gamle antagonist, benediktinen Uhtred.1 Angivelsen torde ha
insänts till påven under hösten 1376 och i varje fall före Wyclifs
kallande till förhöret inför biskoparna i febr. 1377.
Vid kurian tog man saken mycket allvarligt. Gregorius
XI var en ivrig kämpe för renlärigheten, vilket kättare på olika
håll hade fått känning av. Inkvisitionen var en fast institution
på kontinenten, och dess verksamhet hade nu pågått i 150 år.
Senast hade en häftig kampanj bedrivits mot valdenserna, och
vad var naturligare, än att Gregorius också skulle rikta detta
vapen mot det i Oxford och London framträdande kätteriet.
De till kurian sända satserna hade noga undersökts.2 I icke
mindre än fem bullor skred påven till aktion. De voro alla
daterade den 22 maj (»undecimo Kalendas Junii») 1377.3 De
gingo alla till Sudbury, ty ärkebiskopen av Canterbury var,
1 Denna mening omfattas av workman, a. a., I, s. 296, till vilken
jag helt ansluter mig. Om Uhtred har ovan talats. Enligt påvens uppgift
i bullorna var det flera trovärdiga personer, som underrättat honom 0111
Wyclif. Detta kan naturligtvis icke behöva betyda mer än att
benedikti-nerna förenade sig med Uhtred, men möjligt är också, att de personer,
som, enligt Chron. Anglice, s. 117, väckte upp Sudbury »quasi de gravi
somno» och förmådde honom att förhöra Wyclif, även gjort sig påminda
hos påven. Den främste väckaren var väl Courtenay, men av bullorna att
döma hade icke denne angivit Wyclif hos kurian.
a Chron. Angliæ, s. 396, uppger, att teserna voro femtio och att påven
gjorde ett urval bland dessa. Hur därmed förhöll sig, veta vi icke med
bestämdhet. Det berättas sålunda: »Hinc circiter quinquaginta de
conclu-sionibus dicti magistri Johannis missæ erant ad curiam Romanam, domino
Gregorio papæ undecimo porrigendæ, ex quibus ipse dominus papa tresdecim
tamquam hæreticas, frivolas, et vanas dampnavit.» Som synes har denne
förf. ett annat antal för de dömda teserna. Loserth, Studien, I, s. 93,
antar, att de 18 satserna voro disputationsteser, som Wyclif hade försvarat
under hösten och vintern 1376 i Oxford. Detta antagande saknar
dokumentariska stöd och strider f. ö. emot den nyss citerade uppgiften i Chron.
Angl. Jfr också Loserth, Studien, II, s. 7.
3 Fasc. Zis., s. 244, har fel datering på den där publicerade bullan.
Samtliga bullorna äro publicerade i Hist. Angl., I, s. 346 ff., och Chron.
Angl., s. 173 ff. Jfr Gee-Hardy, Documents Illustrative of Engl. Hist.,
s. 105 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
