Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOP THOMAS AV STRÄNGNÄS
2 O I
Parisuniversitetet, hundraårskriget mellan England och Frankrike,
som 1415 kulminerade i slaget vid Azincourt, koncilierörelsen,
som framtvingade mötet i Konstanz och kanske framför allt den
böhmisk-husitiska nationella och religiösa rörelsen, ha säkerligen
icke lämnat den unge svensken, som vid denna tid uppehöll sig
på kontinenten, alldeles oberörd, men vilka hans åsikter voro i
de stora frågorna, och vad de betytt för hans bedömande av
konflikterna i hemlandet 20 år senare veta vi ej.1 När Thomas
hemkom från sin utlandsvistelse, känna vi ej heller till. När han
nästa gång uppträder i urkunderna, är han nybliven domprost.
Till kanikernas uppehälle voro anvisade dels olika prebenden,
som efterhand bildats genom donationer av gårdar och jord,
dels den tidigare fattigtionden, som 1382 indragits till
domkyrkan. Ofta voro också kanikerna nominellt kyrkoherdar i
församlingar på längre eller kortare avstånd från stiftsstaden, i
vilka fall församlingstjänst och själavård sköttes av vikarier, men
kanikerna uppburo tionden. I sina prebendeförsamlingar hade
de även rätt till jurisdiktion.2
I det nyss citerade brevet angående Jäders holme säger sig
Thomas vid sitt inträde som kanik ha erhållit »thz Canika gäldet,
som kallas Uppaby». I Liber ecclesiæ Strengnensis3 finnas
olika förteckningar över domkyrkans prebenden. I en odaterad
taxeringslängd, antagligen från början av 1300-talet, nämnes
Uppaby prebende sist.4
Ar 1331 uppgöres en förteckning på de gods, som lyda
under biskopen, domprosten och prebendena. Det sjunde
pre-bendet kallas »Oppaby et sancte Änne».5 Senare benämnes
det sancte Änne de Uppaby6, och 1484, då en ny förteckning
över prebendets gods uppgöres, rätt och slätt S:t Änne7, vilket
1 Sjödin, a. a., s. 203.
- Lundqvist, a. a., s. 115 ff.
3 RA A 15.
4 Tryckt i DS n. 1947. Tidigare tycks prebendet hetat chinger (nuv.
Kinger i Vansö s:n.), då detta namn, som återfinnes i godsförteckningen
1331 omedelbart efter Uppaby, är överstruket i taxeringslängden och Uppaby
överskrivet. I DS III, ortregistret, antages Uppaby ligga i Bälinge.
5 DS n. 2889, 9. Namnet skrivet med en annan, yngre hand än själva
förteckningen.
6 A 15, fol. 60.
7 A 15, fol. 26 v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
