Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Tf 2 HOLGER WICHMAN
huruvida ärkebiskopen, såsom borgmästare, råd och menighet i
Stockholm påstode, vore skyldig, att i denna stad, utmärkt
genom invånarantal och överflödande rikedomar framför andra
städer, förordna en ämbetsman eller domare, inför vilken
invånarna skulle kunna stå till svars utan att bege sig till Uppsala,
dit vägen var farofylld och lång (i1/* dagsresa). Om detta vore
riktigt skulle han med påvlig myndighet fastställa och förordna
ett sådant ämbete.1 — Den i dec. 1423 uppdrager samme påve
åt Thomas att avgöra tvisten mellan Thyrgils, kyrkoherde i
Gryta, och herr Karl i Söderköping om Gryta gäll, och Thomas
instämmer också parterna till Vadstena att stå till svars inför
honom.2 Och 1425 få ärkebiskop Johannes och domprosten i
Strängnäs uppdrag att slita en tvist mellan Saba (julita) kloster
å ena sidan och riddaren Bengt Stensson och Lars Ulfsson samt
väpnaren Ragvald Magnusson å den andra.3 Troligt är, att
denna tvist rör äganderätten till Jäders holme, som gång på
gång dyker upp under Thomas’ biskopstid.
Men intressantare än domprosten Thomas’ beröring med
kyrkans överhuvud äro hans förbindelser med konungahuset.
Drottning Margaretas och kung Eriks regeringar voro i många
avseenden en prövotid för den svenska kyrkan.4 leke nog med
att den stora godsreduktionen, som dock upphörde kort efter
Eriks trontillträde, drabbade även kyrkans egendom. På allt
sätt sökte kungamakten att få inflytande även över kyrkans
styrelse och inre angelägenheter, därvid begagnande sig av den
svaghet och förvirring, som vid denna tid härskade i den andliga
ledningen över kristenheten i och med schismen och koncilierna.
Så voro på Margaretas tid alla de nyutnämnda biskoparna mer
eller mindre hennes handgångna män. Och Erik fortsatte hennes
1 KHK bulla =% 1419.
2 RA or. perg. 1424.
3 RA or. perg. 4/7 1425.
4 För det följande se bl. a. Kr, Erslev, Erik av Pommern, hans kamp
for Sönderjyllajid og Kalmarunionens Oplösning, Kbhvn 1901, s. 306 ff.; G.
Djurklou, Jöns Gereksson, ärkebiskop i Uppsala 1408—1421, i HT 1894,
s. 189 ff.; A. Lindblom, En omtvistad biskopsstol i Sverige, Bidrag till
’medeltidens historia tillägnade Malmström, Sthlm 1897; N. Söderlind,
Striden om Uppsala ärkebiskopsstol ären 143s—1435, KÅ 1932; Y. Brilioth,
Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363—1414, Upps. 1925, Kap. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
