Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bertil J. Lundman, Studier i den svenska baptismens historiska statistik och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BAPTISMENS HISTORISKA STATISTIK OCH GEOGRAFI 24 I
mer komplicerad sak än de tidigare utredda, mer i dagen
liggande sammanhangen.
Ser man på diagrammen för de olika distrikten1, ser man
huru i många fall maxima falla på olika år och huru
komplicerat allt är, för att nu inte tala om de olika församlingarna i
övre Dalarna, där bygdemotsättningarna i allt alltid varit stora.
Mycket beror naturligtvis på församlingsledarnas rent personliga
kvalifikationer. Dock tror jag, att de ovannämnda
storväckelsernas korrelationer med de ekonomiska depressionerna äro
säkerställda.
Diagram II. Slutligen några ord om kurva 5, vilken är lika
med kurva 4, av mig försiktigt ytterligare utjämnad. Dess
maximum 1884 motsvarar 1880-talets depressions- och
emigrationsår, minimum 1898 höjdpunkten av 1890 talets
högkonjunktur.2 Minskningen i stegringen omkr. 1906 sammanfaller med
pingströrelsens börjande konkurrens (denna begynte i
verkligheten något senare, men här är det ju fråga om starkt
utjämnade kurvor). M. a. o. har »pingströrelsens konkurrens skurit
av baptismens andra stora väckelseperiods topp».
II. Baptismens geografi.
Andra studier beröra baptismens geografi. Kartor ha
uppgjorts över baptismens procentuella andel av befolkningen vid
olika tider m. m. (Karta I—IV).3
Karta I—IV visar baptismens utbredning under olika tider.4
Härvid hava då utvalts de relativt lugna och stabila tiderna
3I/i* 1874 (före stora väckelsen), 3J/» 1894 (efter dito), 3I/
12 1913
(före världskriget och med så gott som alla pingstvänner kvar
i baptismen), 3I/i2 1934 (före sista stora schismen). Kommer så
till de med ytterst obetydligt undantag (1913 i stället för 1914)
alldeles jämna mellanrummen mellan karteringsåren. Kartans typ
har berett åtskilliga svårigheter (om prick- eller ytmetod, och
1 Av förf. uppgjorda, men ej här publicerade.
3 Sundbärg, Em. utr. bet. s. 191.
3 Källor: bapt. årstryck för (året efter) resp. år och off.
befolkningsstatistik för resp. år.
4 Härvid använda statist, arbeten äro anf. i litt.-förteckn. under rubriken
»källor".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
