Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bertil J. Lundman, Studier i den svenska baptismens historiska statistik och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 40
BERTIL J. LUNDMAN
Den viktigaste nyckeln till baptismens utbredning finna vi
alltså åtminstone tillsvidare i historiska förhållanden. I de trakter,
som vid baptismens första intränganden visade sig vara
mottagliga, har den sen dess behållit och spritt sig. Varför? Den
närmast liggande förklaringen är en dubbel:
1) Inkom rörelsen under en tid, då människorna voro: a)
å ena sidan mera primitiva, mindre differentierade än nu och
baptismen ännu i dessa trakter var den enda livsdugliga
folkrörelsen1, alltså utan konkurrens, b) å andra sidan levde i en
kulturell brytningstid, som framkallade mottaglighet och oro.
2) Statskyrkans, ja, hela det gamla samhällets förföljelse,
som skapade denna martyrfanatism och denna sammanhållning,
som senare släkten sedan kunnat bygga på.
Aven på den enda i något litet senare tid genom verklig
massrörelse vunna gamla väckelsebygden norra Vedbo kan detta
tack vare traktens avlägsenhet och ålderdomliga förhållanden
passa in.
Berodde det verkligen endast på att baptismen vid den
lägligaste tidpunkten hann komma till dessa den svenska
baptismens stambygder? Nej! Denna orsak är nog i hög grad
bidragande, men i de flesta fall har baptismen såsom vi redan
sett endast haft att bygga vidare på en inhemskt radikaliserad
men mer eller mindre oorganiserad och därför vanmäktig pietism,
som dels direkt lett över till baptism (i Orsa2, Dalarnas Älvdal3,
Luletrakten4 o. s. v. övergingo de flesta av den äldre rörelsens
ledare) dels framkallat den labila mottaglighet i folklynnet där,
utan vilken en rörelse som baptismen har svårt att intränga5.
Kanske betyder detta ock, att baptismen med sin i många
avseenden osvenska karaktär har svårt att utan dylik hjälp riktigt
rota sig i svenska bygder. En så stark ställning, som t. ex.
Fosterlandsstiftelsen i stora trakter av Ångermanland och
Västerbotten med sammanslutningar i varje den minsta by, har
baptismen knappast ens stadigvarande vunnit i de trakter, där den
1 Nordström, a. a. I s. 207—09.
2 Nordström, a. a. I s. 207—09.
3 Herlenius, Rel. rör. i Älvdalen s. 49—51.
4 Cornelius, a. a. s. 339—40.
5 Se t. ex. Bang, a. a. s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
