Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arthur Adell, Nya Testamentet på svenska (Professor Nat. Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
Arthur Adf.LL, Nya Testamentet på svenska. Lund 1936.
C. W. K. Gleerups förlag. Pris kr. 6:75.
Sveriges första tryckta bibelarbete, Nya Testamentet 1526, utkom
anonymt. Spörsmålet, hur översättningen tillkom och av vem eller
vilka den utfördes, har under långa tider vållat livlig diskussion.
I slutet av förra århundradet ansåg sig H. Schuck i Öfversättaren
af Thet Nyia Testamentit af år 15261 och i Våra äldsta
reformationsskrifter och deras författare2 kunna uppvisa, att översättningen utförts
av Olaus Petri gentemot en då tämligen stadgad mening, att
översättningens ledare varit Laurentius Andreæ. Schück stödde sig
därvid i första hand på Messenius’ uppgifter i krönikeverket Scondia
niustrata, varjämte han tillade en del sannolikhetsskäl, som talade
emot L. Andreæ såsom översättare, främst dennes förmodade bristande
kunskaper i grekiska och bristande tid för en så stor uppgift, då
han samtidigt var konungens kansler. Beträffande den år 1525
planerade s. k. katolska översättningen godtager Schück Messenius’
uppgift, att konungen 1525 anbefallde denna översättning för att få
välja mellan den och den protestantiska, som då delvis redan var
färdig, och han ansluter sig för övrigt till den allmänna
uppfattningen, att den förra aldrig fullbordats. Problemet om
översättningen av 1526 har sedan diskuterats från många synpunkter,
icke minst från den språkliga, i vilken anmälaren själv deltagit, men
diskussionen har huvudsakligen rört sig om eventuella översättare.
Nu har emellertid Arthur Adell tagit upp problemet från en ny och
för de flesta överraskande utgångspunkt. Han söker nämligen leda
i bevis, att den s. k. katolska översättningen är identisk med den
lutherska. För den som i likhet med anm. sett den starka språkliga
splittringen mellan de olika böckerna — särskilt i urkundens
början — har nog samma tanke lekt i hågen såsom en lockande utväg
till förklaring av nämnda motsatser, men den har omedelbart avvisats
inför den samlade historiska och teologiska forskningens uppfattning
1 I Ur några antecknares samlingar till G. E. Klemming iSgi, s. 71—87.
2 I Hist. Tidskr. 1894, s. 97—130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
