Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arthur Adell, Nya Testamentet på svenska (Professor Nat. Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2
granskningar och anmälningar
L. (s. 133 f., 137 f.). Den lutherska färgningen skall nu enligt
Adell ha skett i Stockholm av de evangeliska under Laurentius
Andreæ. Då glossorna i Matteus’ och Lukas’ evangelier visa mindre
spår av denna färgning, förklaras förhållandet därmed, att dessa
varit uppsatta förut. Däremot skulle så icke ha varit fallet med
glossorna i Markus,-Johannes och Apostlagärningarna. Men Stave
uppvisar, a. a., s. 20g, talrika fall av överensstämmelse med Luther
i texten hos Matteus och Lukas. Dessa måste enligt A:s hypotes
vara inarbetade i Stockholm i korrektur, som kommit från Upsala.
Man frågar sig då: Har det varit svårare att röra vid glossorna i
korrekturet än vid texten? Härpå lämnar Adell intet svar. Och
om Upsala domkapitel haft inflytande på den del som uppsatts i
Upsala (t. o. m. 1 Korinterbrevet), varför ansluta sig vissa partier
i förra delen, t. ex. Johannesevangeliet, så starkt till Luther. Adell
har på annat ställe ett svar till hands. Det är 01. Petri, som
översatt Johannes. Men då komma vi ju fram till, att det blir de
individuella översättarna, som öva det egentliga inflytandet både
exe-getiskt och språkligt. Jag har nämligen trott mig skönja 01. Petris
språk i Johannes evangelium, något som understrukits av Adell. Hur
går det då med Upsala domkapitels auktoritet? Så vitt jag förstår
icke alis. Såvida man icke skall understödja den med en hel del
särförklaringar till alla fakta som strida mot huvudhypotesen. Ännu
större motsägelser röner denna tes på det svenskspråkliga området.
Jag skulle icke inför detta forum gå närmare in på det språkliga
problemet, om icke författaren uppträtt med anspråk som nordisk
filolog och framställt • kritik mot det sätt, varpå den språkliga
undersökningen hittills bedrivits. Författaren får därför finna sig i, att
hans uppgifter och motiveringar granskas i detalj med de krav man
ställer på en fackman i en filologisk diskussion. Han skriver,
s. 150: »Anledningen» (till att den filologiska diskussionen icke lett
till slutgiltigt resultat) »synes vara att man oftast ensidigt inriktat
sig på frågan 0111 Laurentius Andreæ eller Olavus Petri skall
betraktas som huvudredaktör av NT 1526. Frågan har gällt om den
ene eller den andre — eventuellt med medhjälpare —
huvudsakligen bestämt språket i NT 1526. Den föregående historiska
undersökningen» (d. v. s. hos Adell) »visar, att frågeställningen är
felaktig.»
Jag erkänner villigt, att diskussionen av de ortografiska och
särskilt dialektala kriterierna i frågeställningen Olavus
Petri—Laurentius Andreæ tagit ett onödigt stort utrymme, men detta beror på,
att jag gång på gång angripits på det ortografiskt-dialektala planet
och tvingats till försvarsställning på detta med uppbringande av ett
omfattande material, men för varje gång har jag betonat, att
huvudproblemet icke legat på detta område. När därför Adell (s. 150,
not 3) som exempel på nämnda felaktiga frågeställning hänvisar till
titeln på mitt inlägg i Arkiv för nordisk filologi 45, s. 305: »Över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
