Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Erich Hassinger, Studien zu Jacobus Acontius (Teol. lic. Hans Cnattingius) - Rafael Holmström, Eerikki Eerikinpoika Sorolainen (Docent Ilmari Salomies)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
misstänker, att de antydningar, som W. Köhler gjort (Festgabe fiir
Karl Miillcr iq22 och RGG, art. Acontius), om spår till både äldre
protestanter som Oekolampadius och Bucer och Erasmus innehålla
sanningen. Till sist kan man icke underlåta den förmodan, att
inträdandet för tolerans dock framdrivits av humanitet, oavsett
argumenteringen. På denna punkt, liksom på flera andra, hade en större
utförlighet varit önskvärd. Innebörden av Acontius’ biblicism torde
sålunda icke kunna fastställas, utan att det tages med i räkningen,
att också de flesta av de tidigare humanisterna mycket gärna åberopa
sig på Skriften. Man vill kanske trots allt icke alldeles övergiva
bilden av Acontius som en man, i vars bröst tvenne makter kämpade
om herraväldet, den reformatoriska uppenbarelsetron och humanismen.
Acontius’ historiska insats kom i varje fall att ske på den senare
linjen. Tr „
J/ans Cnattingius,
Uffsata.
Rafael Holmström, Eerikki Eerikinpoika Sorolainen, piispa
ja teologi, kansanopettaja ja saarnaaja. Akademisk avhandl.
(Finska Kyrkohistoriska Samfundets handlingar XXXIX).
Hä-meenlinnassa 1937. 458 s. Pris 75 fmk.
Ovannämnda arbete, som granskats såsom akademisk avhandling
i teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, behandlar biskopen
i Åbo Ericus Erici Sorolainen, vilken stod i spetsen för Finlands
kyrka under de stormuppfyllda tiderna i slutet av 1500- och. i
början av 1600-taIet (biskop 1583—1625).
Sitt huvudintresse har författaren från början ägnat åt biskop
Erici litterära verksamhet, den av honom publicerade finskspråkiga
handboken (Käsikiria 1614) och katekesen (Catechismus 1614) samt
i synnerhet hans postilla (Postilla 1621 och 1625), det väldiga,
2,300 sidor omfattande verket, som i fråga om omfånget är den
nordiska predikolitteraturens märkvärdigaste alster under
reformationstidevarvet och även till sitt innehåll ett ganska värdefullt arbete
och som har haft en vittverkande betydelse för den finska
religiositetens och det finska andelivets utveckling. I arbetet ingår en
teckning på något över 100 sidor över Ericus Erici levnadsöden
och hans biskopliga gärning. Framställningen har sina förtjänster
såsom varande den hittills vidlyftigaste sammanhängande
behandlingen av ämnet, men i själva verket är denna framställning icke
djupgående och medför icke någonting väsentligt nytt till det som
tidigare har varit känt om denna biskop, vilken, som bekant, under
Johan III:s tid lät förmå sig att godtaga konungens liturgi men
som från och med Uppsala möte uppträdde såsom en av den
bekännelsetrogna lutherdomens strängaste representanter och från
Karl IX:s sida utsattes för många trakasserier; bl. a. var han av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
