Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bengt Sundkler, Svenska Missionssällskapet 1835—1876 (Professor Knut B. Westman) - Josef Schmidlin, Papstgeschichte der neuesten Zeit, I—III (Lic. Hist. Eccles. Theodor van Haag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
också efter 1850 avgjort luthersk, såväl i Uppsala sora i Lund.
Även den roseniska väckelsens män, tidigare så utpräglat
interkonfes-sionalistiska, markera alltifrån den baptistiska striden starkt sin
lutherdom. Men de äro lågkyrkliga, de hämta sina tyska intryck från
Hermannsburg, medan Rohtlieb är en trogen förkämpe för Leipzig.
Nu kommer Thomanders tanke om missionens anknytning till
kyrkan upp igen, debatteras vid de allmänna svenska missionsmötena
under senare hälften av 1860-talet och föranleder motioner vid det
första kyrkomötet 1868. Förf. belyser här skillnaden mellan det
lågkyrkliga Beckmanska förslaget, utarbetat av Kungl.
Missionskommittén till kyrkomötet 1873 (kyrkomissionens egentliga uppgift är att
stödja sällskapsmissionen), och det segrande högkyrkliga Sundbergska
förslaget (kyrkomissionen skall så vitt möjligt med sig assimilera
sällskapsmissionen). Så kommer Sundbergs aktion genom S. M. S:s
ordf. pastor primarius Fallenius för att få direktionen att överlämna
sällskapets arbete till kyrkans 1874 organiserade missionsstyrelse,
en aktion som omsider d. 13 okt. 1876 (förf. uppger s. 493
felaktigt d. 13 nov.) kröntes med seger. Men segern var mycket
knapp — man observerar, att Rohtlieb här vägrar i vändningen;
han har den tyska förkärleken för sällskapsmission.
Man kan ha olika mening mot förf. i flera eller färre av de
mångfaldiga frågor ur fyra årtionden av svensk kyrkohistoria, som
i hans stora verk beröras. Men det är ställt utom allt tvivel, att
han givit ett mycket beaktansvärt bidrag till denna historia. leke
allenast har han med rikliga mängder av fakta belyst missionstankens
framväxt inom den svenska kristenheten, utan hans iakttagelser bland
tidens personligheter, strömningar och konflikter ha både avslöjat
nya sammanhang och ställt nya problem. Särskilt må det sägas,
att han givit en mängd material och synpunkter till belysning av
det händelseförlopp, som lett fram till upprättandet av en Svenska
Kyrkans mission — en för kyrkolivet i våra dagar mycket
betydelsefull organisation, som ju i våra lutherska grannländer saknar mot-
st>’cke- Knut B. Westman.
Uppsala.
josef Sciimidlin, Papstgeschichtc der neueste}/ Zeit.
München, Verlag Kösel-Pustet.
1. Band: Papsttum und Päpste im Zeitalter der Restauration.
(1800—1846). 1933. xxx + 708 S. RM. 27.
2. Band: Papsttum und Päpste gege7iiiber den modemen
Strömungen. Pius IX. und Leo XIII. (1846—1903). 1934.
xxviii + 610 S. RM. 27.
3. Band: Papsttum und Päpste im XX. Jahrhundert. Pius X.
und Benedikt XV. (1903—1922). 1936. xix+ 350 S. RM. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
