Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
nakollegium, bestående av ärkebiskop Jakob, biskop Henrik,
rikshovmästaren Sten Sture och riksmarsken Svante Nilsson.
Dokumenten om deras verksamhet under mellantiden till konungens
återkomst äro påfallande sparsamma. Måhända är därför Styffes
slutsats riktig, att »deras verksamhet varit av ringa betydenhet».1
Ett svårlöst problem, som den tillförordnade regeringen fick taga
upp, gällde betalningen för I4g6 års korstägsbulla, vilken aldrig
kommit fram till Sverige och därför ej heller kunnat komma till
användning.2 Kaniken i Åbo mag. Henrik Wenne, som var en av
borgensmännen för den genom bullans förvärvande åsamkade skulden, hade
redan på hösten 1497 anlänt till Sverige och varit närvarande vid
konung Hans’ kröning.3 Hans bemödanden att förmå de svenska
rådsherrarna att ikläda sig betalningsansvaret för omkostnaderna
blevo emellertid resultatlösa. Den 7 februari var mag. Henrik i
Uppsala. Troligen fick han härvid lägga fram sin sak för
ärkebiskopen. I varje fall har ärkedjäknen d:r Ragvald Ingemundsson —
sannolikt på ärkebiskopens uppdrag — befattat sig med frågan.
Det svar han hade att lämna mag. Henrik och de övriga
borgensmännen i Rom var dock fortfarande negativt.4 Henrik Wenne var
förtvivlad, såsom hans brev till det romerska Birgittahusets
föreståndare Peder Henriksson ger vid handen, men han var objektiv
nog att kunna se den rätta orsaken till den obehagliga situation,
vari de tre borgensmännen råkat, nämligen att de fingo bära ansvaret
för den beställda korstågsbullans förkommande.5
Nu ingrep den för korstågsbullan närmast ansvarige, Hemming
Gadh. Från Rom skrev han den 4 juni till den svenska
interimsregeringen och bad den bevekande att lösa ut korstågsbullan (det
är fråga om det i stället för den förkomna bullan anskaffade
exemplaret n:r 2).6 Antingen kunde den sparas till framtida bruk, menade
Gadh, eller också överlåtas till någon annan — Tyska Orden hade
uppträtt som spekulant. Det återstod nu 420 dukater av den ur-
1 BSH IV, s. ccxxxviii.
2 Se Kellerman, Jakob Ulvsson och deri svenska kyrkan 1470—1497,
s. 237, 246.
3 FMU VI, s. 105 f.
4 »Timeo nullam spem hic in regno quoquammodo superesse, prout eciam
hidiaconj Vpsalensis sensistis et adhuc sencietis.»
io prime bulle ,vnde hec omnia euenerunt quam
ex litteris domini doctoris r. arc
5 »Maledicta sit illa.retarda
infausta ...» 0 BSH IV, s. 237 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
