Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
GÖSTA KELLERMAN
lade Jakob Ulvsson oro. Till sist meddelade ärkebiskopen, att allt
stod väl till i Uppsverige, utom att Västerås stad till större delen
blivit eldhärjad och att pesten börjat grassera i Stockholm.
Kort tid därefter synes ärkebiskopen ha emottagit en skrivelse
från konung Hans och hade med anledning därav en konferens i
Uppsala med rådsherrarna Knut Eskilsson, Erik Trolle och Sten
Turesson. Samtidigt ha Sten Sture och Svante Nilsson begärt ett
rådsmöte i Strängnäs till den 30 december, uppenbarligen för att
rådet före konungens väntade återkomst skulle hinna komma överens
om sitt ställningstagande till aktuella frågor. Ärkebiskop Jakob
förklarade sig vilja besöka det föreslagna mötet.1 Intet närmare är
emellertid bekant därom.
Före den på hösten ingångna förlikningen hade Sten Sture
inför konung Hans klagat över att det åter kommit missämja
mellan honom och ärkebiskopen m. fi. av de herrar, som kungen
för-likt2 — tydligen gällde det de misstankar i samband med
Tälje-mötet, som Svante Nilsson sökt gendriva. När nu emellertid i
januari 1501 konung Hans återkom till Sverige för att söka lugna
sinnena, ställdes han inför en enad svensk opposition. På ett rådsmöte
i Stockholm i mars månad framförde de svenska herrarna sina
klagomål. De närvarande kyrkomännen voro ärkebiskopen, biskoparna
Brynolf och Kort samt Hemming Gadh, nu electus i Linköping. I
en skrivelse, beseglad av samtliga rådsherrar, framfördes klagomål
över de danska fogdar, som kung Hans tillsatt i strid mot Kalmar
recess och som begått åtskilliga svåra övergrepp (särskilt nämnas
Jens Falster i Örebro, vilken utan laga dorn låtit hänga en f. d.
bergsfogde, frälsemannen Harald Pletting, samt Anders Persson i
Åkerbo härad, vilken uppges ha mot lag och rätt pinat svenska män
och kvinnor till döds »med suedig eld och brand» och sedan hängt
dem), och vidare över att kungen i flera fall icke låtit enskilda
svenskar komma i åtnjutande av sin rätt.3 Man begärde därför, att de
1 Papp. orig. i RA, Uppsala 1500 21/i2 (Sturearkivet nr 1427).
2 Huitfeldt, s. 1035.
3 I enlighet med senare sammanfattningar i uppsägelsebrevet den 29 juli
och de upproriska herrarnas brev till Stockholms stad den 2 augusti (BSH IV,
s. 269 ff. Hadorph, s. 375 ff.). De där lämnade uppgifterna gälla emellertid
även en senare, vid pingsttiden avfattad rådsskrivelse till kungen, varför det ej
med säkerhet kan påstås, att alla dessa punkter förevarit just vid marsmötet.
Tidpunkten har dock föga betydelse i detta sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>