Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 5. Konung Hans och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
Har striden, såsom vi förmoda, gällt Lännäs s:n, så kan det dock ha
legat till på så vis, att konung Hans vägrat bekräfta Kort Rogges
förläning härpå. I varje fall torde mellanhavandet icke ha berört
något för kyrkan konstitutionellt, dess frihet eller privilegier, utan
endast en personlig biskoplig förläning.
Svante Nilsson påtalar vidare i sin uppsägelseskrivelse till kungen,
att hans undersåtar på Gotland, klerker, köpmän o. a. hindrades
att komma hem igen.1 Det är dock att antaga, att detta berott
på kungens misstankar beträffande svenska upprorsplaner.
En speciell karaktär synes också konflikten mellan electus
Hemming och kungens fogde på Hov, Hans Clausson, ha haft.2 Den
kan bäst förklaras därur, att kungen eller hans fogde ännu icke
velat tillåta Gadh att träda i utövning av sina biskopliga rättigheter.
Ingenting närmare är känt om konflikten. Att Gadh lagt den på
sinnet framgår emellertid av att ett av resningens första företag var
att plundra Hov.
Det synes sålunda stå fast, att kung Hans’ svenska
kyrkopolitik på det hela taget utmärkts av stort hänsynstagande till de
kyrkliga privilegierna. Också blev hans eftermäle inom k}’rkan
påfallande gott. Som ett uttryck härför torde man nämligen ha att se
Olaus Petri:s i hans svenska krönika avgivna omdöme: »Så förlöp
sigh regementet vnder konung Hans, at i landet bleeff godh fridh
och godh tijd, och war han sielff en from och redeligh man. Men
en part aff hans fogdar woro arghe . . .» Medan kung Hans alltså
framställes i idealiserad gestalt, skjutes skulden för
missförhållandena på hans fogdar. Styffe förmodar, att Olaus Petri: s så
gynnsamma framställning av kung Hans och hans regering stödjer sig
på Jakob Ulvssons meddelanden.3 Att Olaus Petri skulle ha låtit
dennes omdöme vara helt och uteslutande avgörande, är dock
knappast troligt.4 Snarare har det då varit opinionen inom kyrkliga
kretsar i allmänhet, som bibringat Olaus Petri en dylik uppfattning.
1 Hadorph, s. 377. 2 BHS IV, s. 269. 3 BSH IV, s. ccliv.
4 När Styffe endast räknar med den möjligheten, att Olaus Petri bibringats
sin uppfattning härutinnan under sin verksamhet i Strängnäs efter återkomsten
från Tyskland, varvid han hade tillfälle att träffa Jakob Ulvsson i Mariefreds
kloster, är detta uppenbarligen en allt för trång synvinkel. Olaus Petri hade
före utresan studerat i Uppsala och dessutom hade han såsom biskop Matts’
kansler möjlighet att inhämta informationer från skilda håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
