- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
103

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kanonisk eller nationell rätt?

Ett bidrag till diskussionen om 1200=talets danska immunitetsstrider
(den lundensiska ärkebiskopsstriden 1254—75; Århusbiskopens
gästningsrätt i Öm).

Av Kammarrådet Jur. D:r Erik Schalling,
Stockholm.

William Norvin har i en undersökning år 1932 med titeln
Jacob Erlandsons Kamp for Kirkeretten (Scandia V, s. 251 ff.)
uppmärksammat den spänning mellan kanonisk och nationell
rätt, som utmärkte den stora kampen mellan ärkebiskop Jakob och
Kristoffer I. Norvin har emellertid, såvitt jag kan finna, sett
stridsfrågorna väsentligen från en synpunkt, ärkebiskopens.
Konungen och hans anhängare uppträda i N:s framställning som
en samling brutala våldsmän utan aktning för lag och rätt, under
det ärkebiskopens höga gestalt, i sitt konsekventa fasthållande
av rättssynpunkter, visar att, om man kunde tala om ett
rättssamhälle i nutida mening, förvisso var det snarare inom kyrkans
än statens ram.1 Jag saknar anledning jäva denna uppfattning
av de två huvudmotståndarnes personligheter. Jakob Erlandsson
i sin slutna och sega värdighet ser i stort sakerna på lång sikt;
Kristoffer är den våldsamme vikingen, snarare än statsmannen.
Den honom tillskrivna egenskapen att sällan vilja öppna sin
knutna hand och sträcka den fram till handslag, hans brist på
andlig generositet, kastar, oavsett vitsordet om hans fläckfria
sedliga vandel, ett hårt ljus över honom som människa. Och
i en likartad belysning har hans främste förtroendeman biskop
Tyge av Arhus framstått i sin förbittrade strid med
cistercien-sermunkarne i Öm om en ekonomisk fråga, biskopsstolens rätt
till gästning av klostret. Emellertid hava i båda fallen
ärkebiskopens vänner givit oss de bevarade skildringarna och därmed

1 Jfr a. a., s. 292, 294.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free