Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tö
ERIK SCHALLING
den nationella rätten på de kanoniska rättsanspråkens bekostnad ;
motprestationen från folkets sida var utfästelsen att — i stället
för de smärre avgifter som förut utgjorts till ärkebiskopen —
betala biskopstionde. Eskils fyra närmaste efterträdare, Absalon,
Andreas Suneson, Peder Saxeson och Uffe Trugotson hade alla
stadfäst traktaten. I överensstämmelse med sin strikta
kano-nistiska inställning nekade Jakob Erlandsson att stadfästa.
Gen-mälet, att han i så fall måste avstå från tionden, besvarar han med
hänvisning till den kanoniska rätten, som förbjöde honom detta.
Referatet fortsätter med Vejlekonstitutionen och Danehovet
i Nyborg 1256. Detta år klagar konungen 1) att ärkebiskopen
på Vejlemötet utfärdat bestämmelser, som strede mot rikets
rätt, samt att han skaffat påvens stadfästelse av dessa, 2) på
ärkebiskopens fullgörande av honom såsom kronans läntagare
åliggande krigstjänstskyldighet, 3) att han upprättat en
stad (villam forensem) på domkyrkans besittningar, samt 4) att
han förbjudit sina män att svara inför kungliga domare, d. v. s.
hävdat exemtion från konungens domsmakt.1
Den första av konungens klagopunkter har ovan berörts;
för frågan om immunitetsrättigheterna har den en viss betydelse,
ty godkändes i princip kyrkans lagstiftningsrätt på områden,
som tillhörde den världsliga rätten, kunde därav dragas
slutsatser till förmån för det allmänna kyrkliga immunitetskravet,
ja till och med i fråga om rikets suveränitet. Vad den andra
punkten angår var det ett känt faktum, att ärkestolen allt sedan
noo-talet såsom län innehade flera härader i Skåne med
kronans rättigheter, däri inberäknat kronogods.2 Den
utskyldsim-munitet, som följde länen, berodde på bekräftelse av varje ny
konung men synes i varje fall ej under Kristoffer ha omfattat
frihet från krigstjänstprestationer.3 Ett krav på sådan frihet
1 Acta processus, s. 12, 30. Frågan 0111 presentations- eller
patronats-rätten till vissa kapitelplatser lämnas här å sido. Se härom förf:s ovan
cit. arb., s. 107 ff.
2 Se förfrs ovan cit. arb., s. 52.
3 Jfr Ribe Bisfiekrönike från 1200 talets förra del (Kirkehist. Saml. 6
R. I, s. 31): »Antiquitus omnes electiones erant apud regem, et episcopi
sequebantur regem in expeditionibus sub expensis propriis.» På noo-talet
synas biskoparna personligen ha gjort tjänst; i Foteviksslaget 1134 deltogo
de flesta av dem på konungens sida. Eskils och Absalons deltagande i
vendertågen äro allmänt kända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
