Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 2 2
ERIK SCHALLING
borna på kronans och konungens såväl som på herremäns
gårdar utgjordes dels en fast årslega (landgillet), dels ock vissa
personliga tjänstbarheter, den senare s. k. herrligheten (av ty.
Grundherrlichkeit) eller dominium, bl. a. en obestämd men av
seden inom rimlig gräns hållen skyldighet att bereda husrum
och mat åt ägaren eller hans fogde med följe, när de besökte
egendomen, det s. k. gästeriet. I vad mån detta
tjänstbarhets-system har utvecklat sig på inhemsk grund eller är inkommet
från kontinental eller engelsk rätt kan här lämnas å sido.1
Redan de få äldsta diplomerna från 11oo-talets förra del2 visa spår
av systemet, och på 1200-talet är det allmänt utbrett.
Synbarligen vid sidan av detta »herregästeri» fanns även en
gammal pålaga på ali enskilda tillhörig, icke priviligerad jord
nämligen »kungsgästeriet» (stud, nathold) utgående för konungens
egna besök. Detta kungsgästeri uttogs ofta i penningar. Av
rent kyrklig natur var »visitationsgästeriet» (procuratio canonica),
som tillkom biskopen vid visitationsförrättningar.
När de äldsta klostren och kyrkorna fingo anslag i jord,
avsågs därmed sannolikt från början i överensstämmelse med
seden blott den »vissa» inkomsten, landgillet. Så småningom
fingo domkyrkor och därefter även kloster förbättrade villkor,
så att de erhöllo dominialrättigheter till dem anslagen jord i
dess helhet eller delar därav. Diplomens utförlighet giva vid
handen, att detta var något nytt. Strängt taget fordrades ett
uttryckligt medgivande av konungen för att det kyrkliga
institutet skulle vara befriat från gästeriet eller andra
herrerättigheter på en av kronan anslagen gård, men ett dylikt
medgivande kunde enligt inhemsk rätt återkallas av ny konung. En
längre tids obrutna innehav av friheten skapade dock en slags
hävd, som icke bröts utan giltiga skäl. Såsom Lundadomkyr-
1 Motsvarande företeelser återfinnas både i senromersk och frankisk
jordbruksorganisation och fastighetsrätt. De sammanhänga här med det
historiska faktum, att grundherresystemet var det ojämförligt övervägande
(odalbönderna undantag). Se framför allt Dopsch, Wirtschaftliche soziale
Grundlagen der europäischen Kulturentwicklung aus der Zeit von Caesar bis
auf Karl den Grossen (1923—24) och Die Wirtschaftsentwicklung der
Karolin ger 2 ei t (1912—13).
a Dipl. Arnamagn. I, s. 9 f.; jfr I, s. 261. Se ock förf:s cit arb., s.
58 f., 140 ff., 184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
