Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT? I 07
förslag.1 I realiteten betydde avgörandet 1275 också
bekräftelse av den gamla immuniteten.
Kampen mellan biskop Tyge i Arhus och
cisterciensermun-karna i Om om klostrets gästeriskyldighet gent emot biskopen
torde vara lika allmänt känd som striden mellan kronan och
ärkestolen. G. VON BUCHWALD sökte år 1878 i Zeitschrift für
Schlesivig-Holstein-Lauenburgische Geschichte (VIII, s. 1 —121)
visa, att rätten i striden var på biskopstolens sida. Han gjorde
gällande, att klostret använt sig av förfalskade urkunder för att
styrka sin talan (s. 51, 90 ff.). I sin kritik 1879 av v. B. [Aarböger
for Nordisk Oldkyndighed og Historie, s. 111 —153) vände sig
A. D. JÖRGENSEN skarpt mot detta antagande, men intog icke
någon bestämd ståndpunkt i sakfrågan.
Förhållandet mellan biskoparne och klostren i deras stift var
stundom svävande. Såsom huvudregel gällde, att biskopen hade
en allmän uppsikt över klostret och (kanonisk) domsrätt över
bröderna. Vid besök för fullgörande härav hade han rätt till
förpläg-nad för sig och sitt följe (procuratio canojiica) av klostret;2 om ett
dylikt icke-dominialt gästeri var det först fråga i den
ifrågavarande striden. Särskilda påvliga privilegier undantogo dock vissa
ordnar från tillämpningen av dessa regler; privilegierna hade
såsom berörande inre kyrkliga förhållanden i regel respekterats av
statsmakten. Sådana privilegier åtnjöto cistercienserklostren, vilka
subordinerade under Citeauxkongregationen (generalkapitlet i C.).3
Orden är över huvud taget känd för sin ihärdiga kamp mot alla
slag av lekmannarättigheter över sina kloster, och den nu
förevarande striden bör givetvis bedömas med hänsyn härtill. I ett
cirkulärbrev 1234, av vilka avskrifter funnits i åtminstone
klostren i Sorö och Lögum, lovar Gregorius IX cistercienserklostren
skydd mot furstar och stormän (nunulli princip es ac nobiles),
som med stöd av patronats-, advokati- eller skyddsrätt (occasione
juris patronalus, advocatie seu custodie), tyngt klostren med
olagligt vistande på deras egendomar och i deras hus. Samma skydd
1 Acta processus, s. 121.
2 Härom se H. Koch i D. Hist. tidsskr. 10 R. 111(1936), s. 529, 536 ff.
3 H. Koch i anf. tidskr. 10 R. III, s. 443, 458.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
