Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT?
I 07
men sade: »Viljen I icke giva oss det i kraft av gammal sed,
så skolen I giva det för egendomarna i Djurs, till det kunnen I
i varje fall icke neka.» Abboten svarade, att klostret hade
tillfyllestgörande fribrev på denna egendom med påvars, konungars
och ärkebiskopars stadfästelse. Efter repliken: »håll då upp
med edert snack», drog biskopen bort, men sände klostret ett
skriftligt krav på att hålla sig redo att giva tre veckors gästeri
från första söndagen i fastan. Det skulle icke söka täcka sig
med intetsägande undanflykters bräckliga kåpa (pallium) ty det
vore allmänt känt, att klostret grundlagts av hans företrädare
biskop Eskil i Arhus och rikt begåvats av dennes efterträdare
biskop Sven, vilken för de egendomar i Djurs, som han
överlät till klostret, betingat sig och sina efterträdare nämnda
gästeri, vari de dittills varit i trygg och ostörd besittning. I
händelse av vägran skulle de vid äventyr av kyrkliga straff angiva
de grunder, varpå de stödde sin uppfattning, att de icke hade
angivna skyldighet. Abboten och konventet åberopade, att biskop
Peder Ugotson på stiftsmöte i Arhus i närvaro av sitt kapitel
och prästerskap, mot att avstå från gästeriet, utan bestridande
av någon krävt och fått sitt sakfall och sin biskopsgåva åter,
vilka många av hans företrädare eftergivit klostret. Klostret
nödgades därför, ehuru ogärna, vägra att utgiva gästeriet. Att
klostret grundlagts av biskop Eskil och rikt begåvats av biskop
Sven vore abboten och bröderna de sista att bestrida. Men av
de egendomar i Djurs, den sistnämnde överlåtit till klostret,
hade han icke, såsom biskop Tyge gjorde gällande, förbehållit
sig och sina efterträdare gästeriet i fråga, utan hade i stället
fullt och helt överlåtit egendomarna i själagåva av sitt arvegods
med samtycke av gode män i Danmark. Klostret stödde sig
på detta biskop Svens testamente, på påvliga legaters
stadfästelse, på två konungars och två ärkebiskopars fribrev. Som
synes åberopar klostret sig’ på testamentet med det innehåll,
detta enligt redaktion B hade.
Att märka är här, att biskopen påtagligen frånfallit sitt krav
på visitationsgästeriet. Detta krav hade helt varit av
kyrkorättslig natur, och saken var faktiskt avgjord genom 1254 års
påvebrev. Hans krav på herregästeri av Djurslandsegendomarna
är av privaträttslig natur, det utgår från att jorden ifråga ej
9 — 38396. Kyrkohist. Årsskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
