Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅVEBREVET TILL »KONUNG K.»
har Vilhelm, såsom en överbevisad sverkeranhängare, från den
erikske konungens sida utsatts tör diverse trakasserier,
inbegripet planer på att från Strängnäs’ stift avskilja landskapet
Nerike, avsedda att övertyga honom om det lämpliga i att
»frivilligt» resignera. I motsats till Stenar har Vilhelm dock icke
givit vika utan kämpat en ojämn men alltjämt oavgjord kamp.
Att tjäna som moraliskt stöd i denna strid är tydligen
föreliggande brevs syfte. Ytterligare må endast framhållas det
säkerligen felaktiga i att, såsom Westman och Jaakkola, sätta det
närmast parentetiska omnämnandet av »konungen» och de båda
ärkebiskoparna i omedelbar relation till den förhandenvarande
situationen.1 Det framgår av brevet icke på minsta vis, när
den »kungliga resolutionen» om Strängnässtiftets territoriella
utsträckning avgivits. Det enda man möjligen skulle våga med
viss grad av sannolikhet säga är, att det icke, såsom Westman
tror, »tydligtvis är Kol eller Burislev», som avses, utan snarare
Karl Sverkersson.
Endast ett, men visserligen det mest omdebatterade och
svårförklarliga av septemberbreven återstår oss att betrakta.
Det är den ryktbara »gravis-admodum»-bullan.2 Aktstycket
i fråga angives ha framkallats av till kurian inkomna rapporter,
att finnarna, då fientliga angrepp hota dem, lova »fidem servare
christianam» och samtidigt rekvirera kristna predikanter och
lärare. Härom är ju intet att säga. Betänkligt däremot är, att de,
så snart faran är överstånden, regelbundet »fidem abnegant»
samt »praedicatores contemnunt et graviter persequuntur». Så
kan det naturligtvis ej få fortgå; det måste bli ett slut på det
oefterrättliga tillståndet. Och brevet lämnar så i fortsättningen
vissa praktiska anvisningar om huru adressaterna härvidlag böra
gå till väga.
»Gravis-admodum»-bullans problem äro ganska likartade med
julibrevets. Ett berör frågan om den större eller mindre vikt
sagda bulla kan tillmätas såsom urkundligt belägg för
riktigheten av Erikslegendens version om Finlands kristnande. Detta
spörsmål skall emellertid i detta sammanhang icke göras till
’ Westman, a. a., sid. 154 f.; Jaakkola, a. upps., sid. 63.
2 ST, I: 46, DS, I: 59. Urkunden är utfärdad den 9 september.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
