Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNE STADE
traditionella politik. Då däremot »gravis admodum» icke
»nämner konungen, hvilket den i betraktande av ämnets beskaffenhet
otvivelaktigt skulle gjort, om han clå varit af påfven erkänd»,
måste enligt Rydberg denna givetvis vara utfärdad tidigare än
det till konungen adresserade, i juli månad utställda brevet.
Genom att tillmäta det föregivna resultatet generell giltighet
kunde man slå fast, att septemberbreven uppenbarligen måste
vara av år 1171, medan julibrevet expedierats först 1172.
Detta resonemang kunde ju förefalla särdeles logiskt och
teorien knappast i behov av ytterligare argumentering. Sådan
har dock stundom presterats. Exempelvis menade Koskinen,
som redan före Rydberg hävdade, »att 1171 ur alla synpunkter
är sannolikast» som septemberbrevens tillkomstår, att Alexander
i september 1172 »inte haft tid att — — undersöka de
nordiska ländernas förhållanden på grund av att underhandlingar
samtidigt pågingo med romarna». Kommentarer torde vara
överflödiga. Ett annat av Koskinens argument — enligt
Jaak-kola det mest »avgörande» — utgick från »gravis admodum»
och erinrar starkt om Rydbergs. Orsaken till att ingen konung
nämnes »kan icke vara någon annan än att Knut — — ännu
icke var erkänd. När vi nu veta, att Knut Eriksson i fem års
tid — — kämpade om kronan, — — så är det lätt att förstå,
varför en t. ex. 1171 given bulla lämnar den svenske konungen
onämnd». Jag måste tyvärr tillstå min absoluta oförmåga att
ens tillnärmelsevis följa med i detta slags resonemang.
I själva verket har icke ett bärkraftigt skäl kunnat andragas
för att vare sig septemberbreven skulle vara av 1171 eller
julibrevet av 1172. Åsikten vilar helt pä det godtyckliga
antagandet, att julibrevets konung K. avser Knut Eriksson. Den
står och faller med den sistnämnda hypotesen.
Jaakkola bröt med avseende på de tuskulanska brevens
inbördes kronologi radikalt med den äldre uppfattningen och
lancerade i stället en diametralt motsatt teori. Ej blott julibrevet
utan även septemberbreven tidsattes till 1172. De av Jaakkola
framlagda synpunkterna ha förvisso icke gått spårlöst förbi, och
då E. Hornborg, en av dem, som senast berört »gravis
admodum» T, försiktigtvis inskränker sig till att konstatera, att den ut-
1 Finlands kristning. (KA, 1929), sid. 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
