Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNHUTISMEN I NORRLAND 1 7 5
mästare i Torneå, en tjänst som han innehade i 31 år.1
Följande anteckning längst upp på första sidan av E. A.
Almquists sammandrag av Chr. Thingvalls m. fl. brev vittnar möjligen
om dessa tidiga förbindelser med Finland: »Man har ali
anledning att tro det Läsarne i Vesterbotten hafwa sin upprinnelse
ifrån Österbotten, der från äldre tid tillbaka sådane skola hafwa
funnits.»2
Redan år x 741 hade den radikalpietistiska kretsen i
Stockholm förbindelser med de väckta i Torneå. I ett brev samma
år skriver Sven Rosén, att han där hade några bekanta.3
De väckta, som samlades omkring Erik Tolstadius i
Stockholm, kommo under förföljelserna emot denne sin andlige ledare
att intaga en alltmer kyrkofientlig inriktning. På många platser
i vårt land blevo därför Tolstadius’ anhängare bärare av
radikalpietistiska idéer. Redan 1737 klagar kyrkoherden i Delsbo
i Hälsingland Knut Nilsson Lenæus över att hans åhörare
begagnade Tolstadii »förargeliga skrifter», vilka Tolstadius och
hans anhängare prackade på seglarna »härifrån orten och
twi-welsutan så ifrån andra orter» och på vilka de trodde »som
woro de af Himmelen komna».4
Ifråga om Mårten Thunborg, som var upphovet till den
väckelse som 1768 började i Lillhärdal, anser Hasselberg, att
hans kristendomsuppfattning kan betecknas såsom typiskt
pietistisk med ett starkt mystiskt inslag och att i hans åskådning
beröringspunkter finnas med den radikala pietismen.5
1 Emanuel Linderholm, Sven Rosén, s. 83 ff.; Tör Krook,
Väckelserörelserna i Österbottens svenska församlingar under iSoo-talet, s. 13 ff.;
C. J. E. Hasselberg, Under polstjärnan, s. 69 ff.
2 E. A. Almquists Dagboksanteckningar etc. T 259 a. UUB.
3 E. Linderholm, Skrifter och bref af Sven Rosén, s. 257. Redan
åren 1732—1733 pågick en brevväxling i religiösa frågor mellan Torneå
och Stockholm. A. sammuli, a. uppsats, s. 71.
4 v. Strokirch, Vidimerade acter etc., s. 216. Jfr Sefström, Några
blad till historien om läsarne, s. 52.
5 C. J. E. Hasselberg, Norrländskt fromhetslif, s. 101 ff. Thunborgs
radikalpietistiska idéer komma bl. a. klart till synes i hans svar på de frågor,
som framställas till honom under det förhör han undergick inför
Härnösands konsistorium i april 1773 saint i hans förklaringar till hovrätten. Om
adiafora eller medeltingen hyste han samma åsikt som pietisterna i
allmänhet. I sin senare förklaring till hovrätten skriver han bl. a.: »Hela skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
