Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNHUTISMEN I NORRLAND 1 93
beskrivningar tillhörde herrnhutarna, var född 1738 och gifte
sig första gången 1764 med komministern i Nedertorneå Carl
Brunnius och andra gången 1779 med kyrkoherden i Carl
Gustafs församling David Cneiff. Systern Magdalena, född 1749,
ingick 1777 giftermål med kollegan i Piteå skola Anders
Bæck-zelius.1
Herrnhutismen hade sålunda redan på 1770-talet vunnit
insteg på åtskilliga platser i Västerbottens län. Tidigare har
redogjorts för det herrnhutiska inflytandet i Hälsingland och
Gästrikland. Spår av herrnhutism kan emellertid vid denna tidpunkt
påträffas även i andra delar av Norrland. Såsom förut nämnts
upptogs i Brödraförsamlingen i Stockholm år 1773 målaren Ole
Äckerberg från »Herjedalen Norland». Redan på 1770-talet
tycks den herrnhutiska kretsen i Stockholm ha haft förbindelser
även med Jämtland. Är 1777 upptogs nämligen i denna krets
Britta Klem, f. Brockman 1715 i »Jemteland». Vidare finner
man i medlemsförteckningen från 1780- och 1790-talet Maja
Ackerman, f. i augusti 1745 i Härnösand och upptagen i
Brödraförsamlingen i Stockholm 1780.2
Diaspora-arbetaren Adolf Stens resebrev till Herrnhut från
hans resor i Norrland och Finland åren 1779, 1782 och 1786,
vilka med undantag av några korta notiser i Pajulas arbete
Bidrag till herrnhutiska församlingens historia i Finland3 ej förut
1 L. Bygdén, a. a., I, s. 74. Ännu en annan syster Ulrika Johanna,
f- 1755, gifte sig 1780 med prosten Samuel Öhrling i Lycksele, f. 1747,
prästvigd 1774 till biskopens adjunkt. Under denna sin tjänstgöring
»råkade han i någon slag sinnessvaghet, i det han åberopade sig på drömmar
och uppenbarelser men blef efter en tids hvila och tjänstledighet
fullkomligt återställd» (Härnösands domkap. prot. 7/s 1777), fick fullmakt att
efterträda sin fader som kyrkoherde i Jockmock 1779, d. 1799. L. Bygdén,
a. a., II, s. 134 och 135.
2 Personalkatalog 1760—1869: Catalog över Ev. Brödrasocieteten i
Stockholm 1780- och 1790-talet. EvBSA.
3 J. S. Pajula, a. a., s. 20—23. Hasselberg återger efter Pajula
följande uppgifter: »Turdfjæll synes ha tillhört den äldre strängare pietistiska
riktningen. En herrnhutisk emissarie Stein, som i Juli 1779 besökte Tor-
neå, fann, att han ’treu meint, hat aber Argwohn auf die, die um Torno
herum sich vor Brüder ausgeben’. Vid ett nytt besök 1782 tyckte Stein
från sin ståndpunkt, att T. innästlat sig i egenrättfärdighetens bojor och
talade med honom om huru egenrättfärdigheten hindrar den väckta män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
