Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
NILS RODÉN
dem en predikan och bad dem därefter att på rätt sätt taga
denna Guds »nådeshemsökelse» och att utan undantag med
kropp och själ giva sig åt Frälsaren, så att genom den helige
Andes nåd varje själ skulle få träda fram som en ren brud åt
Frälsaren.1
Den andra söndagen kommo 60 personer. Då man
fruktade, att landsfiskalen skulle komma, vilket han dock icke gjorde,
förekom endast sång under samvaron. Sten talade med
åtskilliga av de väckta, dels enskilt och dels i små grupper. Så
snart han talade med dem »om vårt lamm», blevo deras ögon
våta av tårar. Han gjorde även besök i några kringliggande
byar, då han i samband med talrikt besökta sammankomster,
fick ha »gripande och saliga samtal med själarna». Stens
besök i Kalix tycks ha haft stor betydelse för de väckta, som
särskilt gladde sig över att få höra sådana predikningar och
ord av en lekman.
På en punkt kände emellertid Sten en viss oro med tanke
på väckelsens framtid. Han fick nämligen kännedom om att
bland de väckta funnos några själar, som hade uppenbarelser
om stora ting, som skulle inträffa inom den närmaste framtiden
eller efter 30, 40 eller 50 år. Thingvall talade med honom därom
strax efter hans ankomst till Kalix. Sten sade till en början
ej så mycket därom. Han fruktade dock, att den gamle ormen
låg bakom det hela och sökte uppfylla själarna med stora och
viktiga saker för att därigenom så småningom vända ögat »vom
Wunden-Licht». Saken föreföll honom särskilt misstänkt,
därför att han märkt, att en av de personer, som berömde sig av
dessa höga uppenbarelser, var i besittning av ett stort mått av
egenkärlek. Han ansåg det därför nödvändigt att före sin
avresa grundligt tala ut om saken med de personer, som haft
dylika uppenbarelser. Sedan han tagit dem en i sänder och
lyckats övertyga dem om deras misstag, kom turen till »den,
som var så egenkär». Då han helt öppet sagt henne, det var
tydligen en kvinna, sina tankar, blev hennes egenkära och egen^
sinniga karaktär fullt uppenbar. Före sin avresa samlade Sten
dem alla och höll ett kort tal, i vilket han bad dem, att de
för Guds vår Frälsares obeskrivliga kärleks skull borde avhålla
1 Ibdm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>