Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Till frågan om prästeståndets privilegier 1647 och 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIEDGREN, PRÄSTESTÅNDETS PRIVILEGIER 1647 Och 1650 2 2Q
af en part practiceres, blifwa bracht till Servitut.1 The Ehrewyrdige
Herrarna wille fördenskull nu wthi närwarande Rijkzdag och förr
än Hen:s Kgl. M:t tager Cronan uppå, å alles wäta wegnar H:s
Kgl. M:t vnderdånligen och troligst förehålla, vthi hwad olägenhet
Hen:s Kongl. M:t förer Cronan och Fädernes Landet, der igenom
hon sig så vthblåttar, och Cronans whrminnes Egendomb sig ifrån
wänder; wille och först tillijka med Oss, och sedan med dhe andre
nedrige förtryckte Ständerne, och sidst med Hen:s Kgl. M:t taga
saken vthi noga betänckiande, huru sådant wäsende kunde bäst före
kommas och lempeligast Corrigeras.
10. Emedan gemene Prästerskapet på bygden äre högdt
graverade af många beswär, som Capitulares och Praepositi inthet weeta
af; är fördenskull deras högelige och ödmiuke begäran till ven:
Collegium Episcoporum, dhe wille sig der om wårda låta, och hoos
H:s Kgl. Maij:t intercedera, att dhe för wthskrifningar måtte
förskonade blifwa.
11. Effter man esom offtast här och thär i hofwet och hoos
Politicos, så nu, som lenge sedan tillförene, mycket klagas öffwer
Prästernes girugheet, och i synnerheet dhem förewijtes, att en part
äre så obarmhertige, att der bonden döör, om icke lembnas mehra
än 2 eller 3 koor, tager lickwähl Prästen en deraf i Testamente.
Är fördenskull wår enhällige begäran, att dhe Ehrewyrdige Herrarna
wille nu först hwar hoos sig och sine här församblade, och sedan
hemma, hålla en noga inqvisition, att om någon funnes, den så
snijken och obarmhertig woro, then samma måtte hårdeligen blifwa
nepster; och wij som oskyldige här till äre, måge hafwa det att
förswara oss med, när oss till efwentyrs, nu eller framdeles sådant
blifwer förekastat.
12. I lijka måtto klagas jämmerligen och wthan åtherwendo,
och helst här i Stockholm, öfwer Skrifftepeningar, lijka som sådana
wthgiffter skulle hindra them som gå till aflösning wthi dheras
an-dächtigheet, gifwa förargelige tanckar, lijke som man skulle med
penningar kiöpa sig Syndernas förlåtelse; och att offta händer, att
en af mangel på Skrifftepenningar, måste hålla sig ifrån Sacramentet
öfwer sin willia. Sågo fördenskull mycket heller, att dhe wthi stället
för Skrifftepenningarne, gåfwe en anseenlig och wiss Summa åth
ministros Ecclesiae, hwar och en effter sitt Stånd och förmögenheet,
efftersom dhe kunna sig här om med sitt Prästerskap bäst förlijka.
Ther till med imputerar Adelen och Politici Prästerskapet wthi
gemeen, der en eller twå af wårt medel finnas kunde, som wthlåna
sina Penningar åth Adelen på interesse, taga Jordegodz i vnderpant,
1 Ordet »barn» är tillagt efter ett citat av nästan hela denna mening i
biskop Olavus Laurelius’ motskrift, dat. 7 november 1650 (Engeströmska
saml. B X, i, 29, KB). Refererat därav i Jonas Petris dagbok 16 nov.
(HSH XXII s. 249 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
