Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Walther Koehler, Dogmengeschichte als Geschichte des christlichen Selbstbewusstseins (Professor Hjalmar Lindroth) - Hermann Sauer, Abendländische Entscheidung (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
287 .
det kristna självmedvetandet, utan framför allt däri, att han i likhet
med Schleiermacher återför betraktelsen på ett religionens allmänna
väsen och vid avgränsandet av dogmhistorien som en självständig
storhet i förhållande till kyrkohistorien använder sig av Schleiermachers
berömda kritiska metod, som innebär en samsyn av det aprioriska
och det aposterioriska elementet i religionen. Intresset samlar sig i
sista hand kanske just kring detta beroende av Schleiermacher.
Samtidigt är det dock tydligt, att Koehlers dogmhistoria i detta beroende
har sin begränsning. Man kan nämligen med skäl fråga sig, om man
kan lösa den dogmhistoriska uppgiften genom att — så som sker
hos Koehler — gripa tillbaka på en religionsfenomenologisk metod
och om det egenartade i det kristna trostänkandets utveckling och
historia kommer fram därigenom, att man går tillbaka på en sådan
hos kristendomen antagen struktur, som väsentligen sammanfaller
med religionens väsen i religionsfilosofisk bemärkelse eller en allmän
religiositet. Enligt min mening har man icke att i dogmhistorien
bortse från det specifikt historiska och stanna inför den kristna
tankevärlden som ren tankeprodukt, en filosofisk företeelse, då ju det
historiska materialet alltid är det i sista hand avgörande, utan
dogmhistorien skiljer sig från kyrkohistorien på det sättet, att medan
kyrkohistorien i främsta rummet tar sikte på de genetiska sammanhangen,
dogmhistorien stannar inför typbestämningarna och de typologiska
sammanhangen.
Hjalmar Lindroth,
Uppsala.
Hermann Sauer, Abendländische Entscheidung. Arischer Mythus
und christliche Wirklichkeit. Leipzig 1938. J. C. Hinrichs
Verlag. XII+ 778 s. RM 12. Geb. 14.
I den nu så aktuella debatten om Germanentum und Christentum
i Tyskland har Berlinpastorn Hermann Sauer med sitt digra arbete
Abendländische Entscheidung lämnat ett uppseendeväckande bidrag till
förmån för kristendomen. Sauers verk har av vissa entusiastiska
anmälare jämställts med Harnacks, Troeltschs och Spenglers nu
klassiskt vordna arbeten, medan åter andra ställt sig mera avvisande.
Då hans bok närmast synes vara avsett som ett kristet genmäle till
Alfred Rosenbergs Der Mythus des zwanzigsten Jahrhunderts, är det
nödvändigt att med några ord erinra om huvudtankegången i denna
den tyska nationalsocialismens ideologiska huvudarbete.
I den historiskt givna kristendomsformen, enkannerligen den
romersk-katolska, ser Rosenberg en paulinsk-
österländsk-hellenistiskjudisk förvanskning av Jesu förkunnelse, en negativ lära om Jesu
död i stället för ett positivt evangelium om Jesu liv. Från raslärans
synpunkt betyder kristendomen en bastardreligion, som i de ger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
