Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°4
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 314 .
Hjalmar holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf
lön—1632. (Svenska Kyrkans Historia IV: 1). Uppsala
1938. Diakonistyrelsen. 506 sid. Häft. kr. 12:—, klotb. 14: 50,
halvfr. band 17: 50.
Var och en som överhuvud har något intresse till övers för svensk
kyrkohistoria pekar med stolthet på de hittills utkomna banden av
Svenska Kyrkans Historia och hyser efter de tre volymer, som nu
utgivits, berättigade förhoppningar att om fortsättningen håller, vad
begynnelsen lovar, i detta företag erhålla ett kyrkohistoriskt
monumentalverk. Såsom initiativtagare till och medarbetare i verket har
professor Hjalmar Holmquist fullföljt de båda linjerna i sin gärning,
forskarens och popularisatorns. Sedan Holmquist tidigt insett de
trängande uppgifter, som den stigande folkbildningen och den kyrkliga
kulturens hotande isolering ställde svensk kyrkohistoria inför, har
han under en mansålder genom ett författarskap och en
föreläsningsverksamhet utan motsvarighet på teologiskt håll kämpat med bravur
och lärdom för att ute i det allmänna kulturlivet göra kyrkohistoriska
resultat och synpunkter tillgängliga och beaktade.
Författaren upplyser i förordet till sitt nya arbete, att för fjärde
bandet i Svenska Kyrkans Historia, annonserad under titeln
»Organisationens och ortodoxiens tid i6n —1680», tidigare andra forskare
voro vidtalade men att de fått förhinder. Då nu Holmquist
förberett utgivande av sina föreläsningar under de senaste terminerna
om Svenska kyrkans historia under Gustav Adolf som en
avskedshälsning till sina åhörare, har redaktionen förvärvat detta arbete
som ett halvband 161 r—-1632 i det stora verket. En förklaring
är behövlig. Recensenten har vågat sig på reguladetriuppgiften: om
en bok om ett skede på 21 år kräver 506 sidor, huru många sidor
kräver då en bok, som skall behandla 48 (1632—1680) år? Svar:
1,154 sidor. Då man förvånas över att en så kort period ägnats
en hel diger volym, måste dock betänkas, att tidigare 1600-talet
var en grundläggningstid för hela det ortodoxa kyrkoskicket, under
ledning av några av vår historias största gestalter, vilken med
nödvändighet fordrar en viss utförlighet i framställningen. 1 och för
sig lyckligast hade väl varit, om tiden 1611 —1680 erhållit en
sammanhängande skildring, kanske disponerad på två avdelningar.
(Helst borde stormaktstiden 1611—1720 fått bilda en
sammanhängande period i verket.) Det kan ifrågasättas, i vad mån just året
1632 bort komma i åtanke som ett naturligt gränsår. Så som
kraftkarlarna Rudbeckius och Paulinus o. a. dominerade det kyrkliga
arbetet och i viss mån även kyrkopolitiken, förefaller deras bortgång
1 646 ungefär samtidigt med att Axel Oxenstierna lämnar statsrodret
tydligare markera ett periodskifte. Utan att något dylikt direkt
avsetts, har också Holmquists halvband 1611-—1632 i själva verket
så ingående tecknat dessa portalfigurers praktiska arbete ute i stiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
