Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Yngve Bogren, Den kyrkliga försvenskningen av Skånelandskapen och Bohuslän (Docent Sven Kjöllerström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 323 .
Winstrup tvärtemot, vad regeringen menade, »fast ringa affectionerat»
»propter innatam arrogantiam» och han hade ej någon särdeles
korrespondens »på andra sidan». Examinatorerna funno hos
honom »en tämmelig oförsiktighet så wäl som en fåfäng ambition och
imagination av sitt stånd, lycka och dignitet». Men han
»vigile-rar» flitigt i sina studier och »låter det övriga mest komma på
hustruns omsorg an». Att »circumscribera» hans myndighet vore
enkelt nog och kunde lämpligast ske genom att förbjuda honom
att inblanda sig i prästtillsättningarna. Avsättningen vore enligt
deras mening icke att tillråda. Man borde i stället vänta härmed och
se tiden an (avskrift i A. 956: 2, KB).
Utgångspunkten för ett mera intensifierat försvenskningsarbete
utgöres av förhandlingarna vid riksdagen i Halmstad 1678 och den
kungliga skrivelsen till biskoparna av den 1 o april samma år. Då
denna tillkommit under det pågående kriget, är det endast helt
naturligt, att biskop Winstrup ej erhöll densamma liksom ock, att
konungen uppmanade adressaterna att »uti mediertid dessa wåre
ordres hos Eder uti secretess och tysthet låta förbliva». Tyvärr
har förf. förbigått de i detta sammanhang avgörande orden »uti
mediertid» och därigenom kommit att missuppfatta särskilt
Göteborgskapitlets handlingssätt under det första året (s. 125 f. och
188 f.).
Först genom freden i Lund den 26 sept. 1679 skapades de
reella förutsättningarna för ett genomförande av det program, som
tecknats i skrivelsen av den 10 april 1678. I nov. 1679
förordnades också Canutus Hahn till vice biskop i Lund, och den 7 dec.
fick generalguvernören Johan Gyllenstierna konungens befallning att
i enlighet med skrivelsen av den 10 april på allt sätt befordra
uniformiteten (tryckt av Martin Weibull i Samlingar utgifna för de
skånska landskapens historia och arkeologiska förening 1874, s. 58 ff.
Jfr förf. s. 127.)
Av största vikt för det kommande arbetet på den kyrkliga
försvenskningen blevo Hahns memorial av den 14 juli och Karl XI:s
resolution härpå följande dag (s. 129 ff.). I dessa aktstycken
omnämnes för första gången planen på att försöka förmå prästerna i
Skåne och Blekinge att själva hos Kungl. Maj:t begära dels straff
för de präster, som under kriget övergått till fienden, dels
uniformitet i kyrkoceremonierna. Vem som är den egentlige
initiativtagaren härtill är emellertid svårt att avgöra. Men man erinras ganska
osökt om de omdiskuterade orden i Västerås recess: »och bådhom
ther alle om, att Gudz ord motte allestadz i riket renlige predicat
varda». Och då man nu lätt kan konstatera, ehuru det icke
framgår av avhandlingen, att nämnda aktstycken tillkommit vid biskop
Hahns besök hos Karl XI i Kungsör, kan initiativet mycket väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
