Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1507—1512 - 7. Från Köpenhamnskonventionen (april 1508) till brytningen mellan Danmark och Lübeck (sommaren 1509)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo
GÖSTA KELLERMAN
Ännu den 26 augusti befann sig emellertid Jakob Ulvsson på
Al-marstäk i väntan på att mötesdeltagarna skulle infinna sig.1 Några
av rådet ha icke ens fått kallelse. Jakob Ulvsson kunde nu också
meddela herr Svante, att Sten Turesson återkommit från
fångenskapen, varför herr Svante uppmanades att sända efter honom för
att få tidender från Danmark, »ther j oc wij kunde oss epter rette
nw j thenne herredag». I fråga om förhandlingarna yttrar sig
ärkebiskopen icke, mer än att han önskar ett kortvarigt möte med
hänsyn till den härjande pesten »oc andre merchelige saker». Ingen
större nitälskan för de danska förhandlingarna kan spåras. Måhända
hade danskarnas trots stilleståndsfördraget företagna härjningar i
Stockholmsskären och den finska skärgården även påverkat
ärkebiskop Jakob till större likgiltighet för kungens sak.
Först den 22 september, kort före det planerade Malmömötet,
avfattades mötets skrivelse till danskarna. Man förklarade däri,
att de danska härjningarna gjort menige man betänksamma, om
man överhuvud kunde lita på danska löften, och de hade dessutom
hindrat de finländska rådsherrarna att komma över till mötet.
Därför kunde man icke nu skicka några sändebud till Malmö. Dock
gavs i uppdrag åt tre herrar att fullfölja fredsunderhandlingarna.
Bland dessa var fortfarande Erik Trolle, till nya delegater ha jämte
honom utsetts domprosten Hans Brask och Bengt Åbjörnsson.2
Kalmars försvar har även nu varit föremål för förhandlingar.
Herr Svante hade tidigare på sommaren förklarat sig ämna kräva,
att herrarna skulle sända dit folk och proviant, eljest skulle han själv
dra tillbaka sina trupper.3 Det överenskoms nu, att länsherrarna
vid kusten omedelbart skulle sända sitt folk till Kalmars försvar.
De inne i landet bosatta herrarna åter — bland dem de tre
Mä-larbiskoparna —, vilka måste sända sitt folk till häst, kunde ej göra
det omedelbart, enär hästarna ännu voro ute på gräsbete, men de
skulle sända sina svenner så fort som möjligt.4
Likväl anser Carlsson, att »mötet försummat att träffa till—
1 Pp. orig. i RA, Sturearkivet nr 1445.
2 Aarsberetn. IV, s. 348 ff. ST III, s. 545. Grönblad I, s. 363.
3 BSH V, s. 285, 289.
4 Enligt ärkebiskop Jakobs brev till herr Svante d. 3 okt. 1508, tr. BSH V,
s. 310. — Linköpings stad har enligt brev 1508 u/a för ändamålet utrustat
10 karlar (ibid., s. 307).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
