Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1507—1512 - 7. Från Köpenhamnskonventionen (april 1508) till brytningen mellan Danmark och Lübeck (sommaren 1509) - 8. Omsvängning i det politiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo
GÖSTA KELLERMAN
och Henrik Venne i Åbo1, som nu utsågos att jämte biskop Otte
representera det andliga ståndet vid förhandlingarna med Danmark,
ävenledes ha varit närvarande.2 För att möjliggöra Gadhs närvaro
hade rådet givit honom lejd, men Gadh fann den icke
tillfredsställande.3 Rådsmötet angav uttryckligen i den fullmakt, som den 10
juni utfärdades för de sex delegaterna till Malmö, att de skulle träffa
ett avgörande beslut om en årlig tribut till konung Hans av Sveriges
kronoränta. Man accepterade alltså det danska ultimatum. Den
svenska undfallenheten har förklarats såsom beroende på Lübecks
tvetydiga hållning.4 Såsom oeftergivligt villkor krävdes dock från
svensk sida återlämnandet av Kalmar slott och Öland samt fri
samfärdsel med hansestäderna.
8. Omsvängning i det politiska läget.
Händelserna sommaren 1509 kommo att helt förändra det
politiska läget, först och främst i utrikespolitiskt men därmed även i
inrikespolitiskt hänseende. Det började med att den lybska
handelsflottan den 9 juli överfölls av kung Hans’ uteliggare, vilket
förorsakade öppen brytning mellan konungen och Lübeck. Och ehuru
det nu borde ha legat i danskarnas intresse att främja en fredlig
överenskommelse med Sverige, överföllo danska uteliggarskepp
under Otte Ruds befäl i början av augusti Åbo, som plundrades och
utsattes för svåra hemsökelser. Därvid drogo de sig icke för att
beröva domkyrkan dess heliga beläten och klenoder, liksom förutom
medlemmar av stadens råd och annat folk även präster blevo
ihjälslagna.5 Därefter blev det den uppländska kustens tur, varvid jämte
1 Sannolikt var det för denna beskickning som Venne erhöll en förläning,
gällande under herr Svantes regeringstid. Odat. konc. i Sturearkivet, RA
(Grönblad I, s. 447 t.).
2 ST III, s. 552 f. — Övriga delegater voro Erik Trolle, Peder Turesson
och Nils Eskilsson.
3 »Om then leygdh, rikesens raadh mik sændhe senast, ther hade thee gode
herrer ey behoff giordz öda och spilla siith blæck och papper, mædhan hon ey
annerledes lydde æn hon giorde. Man kwnne gissa, som thee wnne mik göth til,
ther epter lydde leygdhen i sina articula och pwncther» (BSH V, s. 365).
1 Carlsson, Hemming Gadh, s. 208 f. Jfr BSH V, s. cxxxiii.
5 Biskop Jöns klagar sålunda för herr Svante den 16 augusti: »the haffue
taghet kirkens belethe, kalker och ware biscops skrwer och krikcher met manghe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
