- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
80

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Mats Åmark, Upsala domkyrkas medeltida sysslomän. — Till Domkyrkans personhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

MATS ÅMARK

tvenne. I juli skänkte riddaren Thure Bengtsson och hans hustru
Margareta Arvidsdotter en mängd gods till en ny prebendastiftelse,
som under ärkebiskopens frånvaro bekräftades av domprosten
Inge-mundus och dekanen Henricus.1 Omedelbart därefter grundades
»för det kor i Upsala domkyrka, där aposteln Mathias och S.
Sigfrids altare står», likaledes en ny prebenda. Donatorerna voro här
riddaren Sten Bengtsson och hans hustru Katarina Holmgersdotter.2

I likhet med sin företrädare, kaniken Johannes Ludolphi, har
även hr Sigvast Olavi hugfäst sitt minne genom en
prebendastiftelse till sin domkyrka. Den bar sèdan namnet »prebenda Sigvasti
Olavi canonici», men varken dess storlek, stiftelseår eller vid den
knutna bestämmelser äro kända. Då den emellertid första gången
omnämnes 1392, något år efter hr Sigvasts avgång, har den
sannolikt tillkommit ungefär samtidigt med att han omkr. 1390 lämnade
sysslomanstjänsten.3 Att donationsbrevet icke bevarats har berott
på ett oblitt öde, som även vållat, att icke heller något sigill finnes
kvar att vittna om denna domkyrkans nitiske tjänare, trots det att
ingen av de medeltida sysslomännens namn så ofta förekommer på
bevarade diplom som hr Sigvasti. Någon gravsten över honom är icke
känd, ej heller om han begrovs i sin domkyrka. Det korta
omnämnandet på föräldrarnas gravhäll i Garns kyrka är hans enda gravminne.

Sista gången hr Sigvasts namn förekommer är i samband med
ärkebiskopsvalet efter framlidne ärkebiskopen Henricus Caroli.
När kapitlet den 24 mars 1408 samlades i Upsala och till ärkebiskop
valde sin domprost, Andreas Johannis, förutvarande syssloman vid
domkyrkan och närmaste efterträdare till hr Sigvast, var även denne
en av de kaniker som avgåvo sina vota. Uttryckssättet i den
bevarade redogörelsen för valet tyder dock på, att hr Sigvast icke själv
var närvarande.4 Han måste ock ha varit mycket gammal,
säkerligen minst 85 år. Ty när han första gången framträder, 1347, och i
Rom begär ett ämbete, kan ha knappast ha varit under 25 år. Hans
födelseår bör därför sättas till senast 1320. Avlämnandet av
röstsedeln till ärkebiskopsvalet synes ha varit hans sista officiella
framträdande, ty när det i september följande år 1409 talas om hr
Sigvasts arvingar, visar detta, att den gamle kaniken och
sysslomannen slutat sina dagar.5

1 SRAP 2489. 2 SRAP 2516

3 SD V, s. 326. 1 SD2 946. 6 SD2 1160.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free