Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Mats Åmark, Upsala domkyrkas medeltida sysslomän. — Till Domkyrkans personhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
MATS ÅMARK
och S. Änne prebenda i Upsala domkyrka skänkte hr Andreas en
gård i Upsala. Donationen är omnämnd i en urkund, 23/s I44S (RA
perg. br.), såsom gjord av »Biscop Andriss i Strengeness fordom
domprowest i vpsala domkirkio gudh hans siell nadhe». Men om
donationen gjorts under hans Upsalatid eller senare framgår ej av
tillgängliga handlingar. Hans senare orosfyllda karriär ligger utanför
ramen av denna skildring. Några korta notiser och årtal må därför
räcka för denne, den ende av Upsala domkyrkas sysslomän, som
blivit väld till ärkebiskop.
1403 valdes han av Västeråskapitlet till biskop, men erhöll aldrig
utnämning. Om han frivilligt trätt tillbaka för medtävlaren, Petrus
Ingevasti, kanik i Västerås och dekan i Linköping, är icke närmare
bekant.1 1408 21/2 utsågs hr Andreas till en av exekutorerna av
ärkebiskop Henriks testamente2, och den 23 mars, redan dagen efter
ärkebiskop Henriks död, valdes han av de samlade kanikerna till
ärkebiskop i Upsala.3 Unionsregenterna Margareta och Erik, som
med ali makt sökte intränga en dansk prelat på den viktiga
Upsala-stolen, godkände icke valet, och stiftet fick till chef den ovärdige
Johannes Gerechini, vanligen kallad ärkebiskop Jens. Konung
Eriks avsikt att i stället lyckliggöra den två gånger förbigångne hr
Andreas med den ledigblivna biskopsstolen i Strängnäs utfördes
synnerligen lamt. Hr Andreas tvangs med eller mot sin vilja att
taga saken i egen hand; och först efter fleråriga stridigheter och
sedan motkandidaten, ärkedjäknen Giord Rumpa, avlidit i Italien,
kom Andreas Johannis till ro på Strängnäs biskopsstol, där han
slutade sina dagar 1419 27/9.4 Han var medlem av Helga Lekamens
gille i Stockholm.5
Sigill äro som redan nämnts bevarade både från hans Upsalatid,
som syssloman 1391 6/1(l (fig. 3) och som domprost 1404 14/4 (fig. 4),
samt från hans biskopstid i Strängnäs. Gravsten däremot ej.
Med 13, Bengt Håkansson, kanik och syssloman 1393—1403,
fick domkyrkan åter för ett tiotal år en syssloman av ordinär typ,
som kunde uteslutande ägna sig åt hennes förvaltning och därmed
sammanhängande angelägenheter. Troligen efterträdde hr Benedic-
1 Ibm, s. 199. 2 SD 937.
3 Brilioth, a. a., s. 214.
4 Hagström, a. a., I, s. 24.
6 Collijn, a. a., s. 142.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
