Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDSDAG OCH AN NI VERS ARIED AG I NORDEN
121
Redan betydelseutvecklingen i norskan, där »altiö» kommit att
få betydelsen »den Dag i Aaret, paa vilken der skal holdes aarlige
Bønner, Sjælemæsser for en Afdød», medan »artiö» utom denna
betydelse även kan beteckna dödsdag eller årsdag av någons död
(Fritz-ner), ger ju vid handen, vad som i detta land ansågs normalt i fråga
om anniversariefirandet. Och här liksom i Danmark anses också
saken i regel självklar, så att någon särskild föreskrift ej behöves.
Emellanåt kan dock formuleringen vara tvetydig. Så föreskriver
Salomon Sigurdsson år 1347, att prästen »skall halda artid fadur hans
ok modor badar samman a ]jan dagh sem stendr skrifuat artid fadur
hans. par med skal ok haldaz artidir Aslaks ok Orms broedra hans
a pan dagh sem huar stendr ritad j bokenne». Om de här nämnda
personerna stått uppförda på sin dödsdag eller på någon annan
överenskommen dag, kan ju ej avgöras, framför allt som vi nu är
inne på den tid, då anniversarierna åtminstone i Danmark lösgjort
sig från sambandet med dödsdagen.1
Att denna varit den normala anniversariedagen visas dock av
många exempel. Skule jarl stiftade 1225 en årsmässa över sig själv
på Andreasdagen den 30 nov. men den skulle efter hans död flyttas
till »artiöardagh varn». Han dräptes natten mellan den 24 och 25
maj 1240, och anniversariet firades på den förra dagen. Magnus
Lagaböter talar i sitt testamente om »die debito anniversarii», biskop
Arne av Stavanger 1283 om »diem nostri obitus ac anniversarii».
Korsbröderna i Nidaros lovar 1307 att »skrasettia» kung Håkans och
drottning Eufemias namn, »pægar er ver fræghnom pæira frafall»,
medan Magnus Eriksson och drottning Blanka i sitt testamente 1347
förutsätter två anniversarier, tydligen på varderas dödsdag. Magnus’
»aartid» anges i Ärtiöaskrå Oddaverja till den 1 dec., och under denna
dag 1374 upptar Gottschalks annaler hans död. Två andra fall, där
dessa annaler överensstämmer med uppgifter i isländska årtidsböcker,
är biskop Ottgeir, död 15 aug. 1381, och bonden Einar Eriksson,
som jämte sitt sällskap drunknade den 29 mars 1383. År 1390
förordnar Margareta Brynj ulfsdotter, att prästen vid Mariakyrkan i
Oslo skall fira hennes årsmässa, »a pen dagh, er hon kan falla» och
1428 föreskriver biskop Audun i Stavanger, att mässan över honom
skall läsas under hans livstid på S:t Hallvards dag (15 maj), »en oss
1 Diplomatarinm norvegicum xii: 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
