Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20
BJ. BECKMAN
gjorde sin plikt. Möjligen kunde det dock dröja något längre: enligt
Bjärköarätten skulle begravningen (»utfärden») betalas av oskift bo,
men ej s. k. eftergärder. Dessa bestämmes i stadslagen såsom
»ma-nadha motz ööll ok aarsmotz ööll och andra tholika eptergærder».
Här nämnes alltså ej det s. k. »sjunattamotet», troligen därför att
det ofta kom att nära nog sammanfalla med begravningen. Enligt
de bestämmelser, som finns i Necrologinm Lundense, firades hela
första veckan efter en broders död med mässor och förböner.
Emellertid är det att märka, att ju högre uppsatt en person var, dess
längre drog det ut med hans begravning. Dels hade förnäma
anhöriga råd att betala de präster, som vakade över liket, dels krävdes
stora tillrustningar för en stormans eller furstes begravning och
gravöl.1
Mot denna bakgrund är det alltså, som vi har att se
Uppsala-kalendariet och söka göra oss reda för tiden för dess uppkomst och
dess eventuella föregångare. Nekrologiska anteckningar har, som
förut framhållits, troligen gjorts i Uppsala sedan mitten av
iioo-talet. Sådana notiser återfinnes nu i ärkebiskopslängderna och i den
isolerade anteckning om Birger Jarls död, som förekommer i
Uppsala-kalendariet men där är felförd. Dessa äldsta anteckningar härrör
tydligen från Gamla Uppsala, och har de varit samlade i ett
kalendarium, torde detta ha varit av rent nekrologisk karaktär, ty
anniversarieinstitutionen kan knappast ha gjort några nämnvärda
framsteg inom ärkestiftet, så länge testamentsrätten var så osäker, som
den enligt påvens klagomål var ännu 1274. Den gamla domkyrkan
var ju också eldhärjad, vilket måste försvåra firandet av mässor där.2
Annorlunda blev det, då ärkestiftet överflyttats till nya Uppsala
och murarna började resa sig till en ny domkyrka, som redan 1273
var färdig att mottaga Erik den heliges reliker och de tidigare
ärkebiskoparnas kvarlevor. Kort därpå nämnes också ett kalendarium.
Det sker i ärkebiskop Jakobs brev av den 25 april 1280, däri han
förordnar om anniversariefirandet efter ärkebiskop Folke, som avled
den 3 mars 1277. Hans anniversarium är det första, som finnes
infört i Uppsalakalendariet av 1344, för de tidigare biskoparna och
1 Bjärköarätten fi. 29, MEStL Æ 19: 2, Weibull, Necrologium Lundense,
s. 42; Svenska landskapslagar, utg. av Holmbäck o. Wessén, I: 24 f.
2 Bäåth, a. a., ss. 127, 160 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
