Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20
BJ. BECKMAN
anniversarielistan ej förekommer i den kronologiska ordningen utan
sist under rubriken »distribucio communis». Någon gång i början
på 1300-talet torde en förteckning över årsbegängelser ha
uppgjorts. Den lämnade liksom motsvarande förteckning i 1344 års
codex icke utrymme för tillägg, utan dessa fick göras över eller under
de tidigare notiserna. Då denna förteckning avskrevs, kom
hertigarna att bli felplacerade.
Man synes i ärkestiftet icke hava varit särskilt välvillig mot
anniversarieinstitutionen. Hur skall man annars förklara, att inga
ärkebiskopar efter ärkebiskop Jakob står upptagna i kalendariet?
Väl så märkligt är, att en hel rad personer, för vilka anniversarier
vederbörligen begärts, saknas därstädes. Så är förhållandet med
kaniken Salomon, som uppgjorde sitt testamente den 27 mars 1291,
Magnus Jonssons änka Ingeborg (2 juni 1304), Karl Gregersson,
till vars anniversarium Andreas And donerade medel i sitt
testamente den 3 juni 1316, och prästen Hallvard, som den 31 juli 1335
anhållit om anniversarium efter sig. Möjligen har i ett eller flera fall
svårigheter vid testamentsexekutionen hindrat anniversariefirandet.
Då Karl Erlandsson den 30 juli 1296 stadfäster Magnus Jonssons
donation till en prebenda i Skokloster, stadgar han också om
års-mässa en gång om året för sig själv, sin broder Israel, Magnus
Jonsson m. fi., men sedan denna prebenda flyttats till Uppsala, firas
herr Karls och herr Magnus’ anniversarier på helt olika dagar och
herr Israel har ej alis kommit med.1
Till sist må nämnas, att Uppsalakalendariet ej som t. ex.
Necro-logium Lundense är någon »levande» urkund. Endast tre
anteckningar har gjorts i kalendariet efter 1344, alla från slutet av
1300-talet. Dessutom har ytterligare en fjärde gjorts i
anniversarieför-teckningen. De årsmässor, som längre fram stiftats, måste alltså
ha införts i ett annat, nu förlorat kalendarium.
Det är även anmärkningsvärt, att Uppsalakalendariet endast i
ringa utsträckning synes ha fått tjäna som källa för andra
anteckningar. Att två ärkebiskopar upptas med samma döds- resp.
anni-versariedag i ärkebiskopslängderna och kalendariet, torde snarast
bero på gemensam källa. F. ö. innehåller längderna i Registrum
Ecclesie Vpsalensis ytterst få dödsdagar: ärkedjäknen Johan Odolfs-
1 DS II: 109, 213, 416 f., III: 249, IV: 454. Jfr ovan s. 16 f.!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
