Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
BJ . BECKMAN
anteckning gäller efter allt att döma en dominus Nicolaus Henrici
de Ponte och dennes fader, vilken icke haft rätt att kallas sig »herre».
Herr Nicolaus är med stor sannolikhet identisk med den, som
nämnes på gravstenen, men måste vara död före 1344. Stenen torde
likaväl kunna vara från 1300-talet. För identifikationen Pons—Bro
talar knappast några starkare skäl; det finnes, så vitt jag kunnat se,
inga belägg för att Bro någonsin kallats Pons. Däremot omtalas i
Hamburg en Gottfridus de Ponte och i Avignon år 1340 en Johannes
de Ponte, »advocatus in romana curia». Förmodligen är den här
omtalade också en utlänning, kanske en påvlig tjänsteman, som
dött i Uppsala och gjort någon donation till kyrkan där. Varken
dödsår eller dödsdag är emellertid möjliga att konstatera; att
anteckningen i anniversarielistan är ofullständig tyder väl emellertid
snarast på, att han icke levat allt för långt fram på 1300-talet.1
Sammanfattas resultatet av ovanstående granskning, torde det
kunna anges sålunda. I fyra fall, ärkebiskoparna Folke och Jakob,
Magnus Ladulås och Matts Kättilmundsson, kan man med full eller
nästan full säkerhet säga, att anniversariedagen och dödsdagen
sammanfaller. I ytterligare fyra fall, ärkedjäknen Johannes Odolfsson,
kaniken Karl Erlandsson och de båda domprostarna Björn, håller
sig avvikelsen sannolikt omkring en vecka. I ett fall, Ulf
Holm-gersson, måste avståndet mellan de båda dagarna ha varit avsevärt.
Ett fall, fru Katarina, faller utanför diskussionen, då hon har
årsmässa på en rörlig dag, i tre fall, domprosten Israel, fru Ramfrid och
kaniken Björn, torde årsbegängelsen ha sammanslagits med ett
tidigare anniversarium. I återstående tretton fall (jag bortser här från
Birger jarl) kan ingen som helst visshet vinnas, även om i några fall,
Andreas And och Nils Marcusson, sannolikheten torde tala för att
anniversariet firats på dödsdagen.
De fall, då en nära överensstämmelse mellan dödsdag och
anniversariedag kan sägas föreligga, fördelar sig över hela den studerade
perioden från 1277 till 1334. Det enda fall, då en betydande
avvikelse måste föreligga, härrör från 1335. Materialet är för fattigt
för att medge några vittgående slutsatser, dock pekar det i
huvudsak i samma riktning som det danska och norska materialet: före
1 DS IV: 754, Ser. rer. dan. V: 411, Cardell, a. a., s. 298 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
