Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
förslag till privilegier för adeln och till skäliga friheter för andra stånd,
så att man hade något att rätta sig efter, när drottningen ett årtionde
senare bleve myndig.1 Framställningens resultat är okänt.
Vad prästeståndet främst opponerade sig mot, när
regeringsformen i sitt omarbetade skick2 framlades för riksdagen i början av
juli 1634, var att intet nämndes om religionen, ehuru alla ständer
året förut betygat, att enighet i den rätta religionen vore den
säkraste grunden för ett stadigvarande regemente. Under ledning av
biskoparna Johannes Bothvidi och Johannes Rudbeckius lyckades
prästerna att som svar på § 6 i propositionen av den i juli
genomdriva, att i § 12 av riksdagsbeslutet gåvos löften om vittutseende
åtgärder till en följande riksdag. Men ej nog härmed: genom sin sega
ihärdighet framtvungo de, att som första punkt i regeringsformen
insattes en kraftig försäkran om den rena läran; där nämndes nu
också »Lutheri Catechismus».3
Vid sin granskning av regeringsformens olika paragrafer fann
prästeståndet gång på gång anledning att utveckla sina
privilegiekrav.4 En god sammanfattning gav ståndet i första punkten av sina
postulater.5 De ville bliva försäkrade »på evangeliske lärons
ståndaktighet och enighet, kyrkoordningens beskrivelse, sins ämbetes
obehindrade frihet, collegii ecclesiastici generalis upprättelse, såsom
ock consistorii particularis vid domkyrkan förbättring,
kyrkodisciplins handhållande, samt välfångna privilegiers, stommars,
vederlag och underhålls njutande och behållande».
1 Riksrådet till kanslern 17 febr. 1634, HSH XXVIII, s. 56.
2 Om Axel Oxenstiernas olika koncept till RF 1634 se Ahnlund, a. a.,
s. 582. En samtida avskrift av RF i den form den förelades ständerna i böfjan
av 1634 års riksdag finnes bland Acta comitiorum 1600—1638 i Västerås domk.
ark. Ett senare stadium (med försäkran om religionen i § 1) iepresenteras av
en yngre avskrift i Nordin 236, UUB; i detta skick skall RF ha blivit »Upläsen
på Stockholms Rådhus i heela Borgerskapetz närwaru d. 19 Julli 1634».
3 Prästeståndets förslag (»Ministerij Högelige åstundhan») tryckt i R. M.
Bovallius, De forma regiminis Sueciae anno MDCXXXIV. conjirmata, I—
III, diss. Ups. 1842, s. 26. Jfr SRP 1634 23—24 juli. — Jfr om katekesen
H. Levin, Den svenska kyrkans bekännelse i historisk belysning, 1897, s. 68 ff.
1 »Samptelighe Presterskapzens Betenckiande och Meeningh om
Regi-mentzformen», tryckt Bovallius, a. a., s. 21—26. Jfr SRP 1634 10
5 Riksdagsacta, RA. Avskrift bl. a. i Acta comitiorum 1600—1638, Väs-
terås domk. ark. — Ungefär detsamma begäres i ett odaterat »Memoriale» i
fyra punkter, Acta ecclesiastica vol. 36, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
