Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
trakt härur, omfattande föreskrifter för konsistorier och prostar
m. m., utarbetades av ärkebiskop Paulinus och synes ha utsänts till
andra stift.1 Extraktet avslutades med den verkliga instruktionens
bekräftelseformel och förmyndarregeringens namn. En så lärd
politiker som Skarabiskopen Jonas Magni åberopade det såsom
»Stockholms recess och kyrkoinstruktion, stadgat den 2 juni 1638» till stöd
för kravet, att domkapitel och ej häradsrätt vore rätt forum i mål
mot en präst, som utövat handgriplig kyr ko disciplin.2
Instruktionen för Jheringius togs med vissa förändringar till
förlaga för de sinsemellan nästan likalydande instruktionerna 1642 för
superintendenten i Ingermanland Henricus Stahlius3 och biskopen i
Viborg Petrus Jonae Bjugg4, och den ligger även till grund för den
instruktion för biskopen i Strängnäs, som under dennes egen
medverkan utarbetades i början av 1644. I den sistnämnda synes
biskopens dominerande ställning i stiftet ha betonats starkare än i de
föregående, och den ger utförligare bestämmelser om gymnasiet och
sockenskolorna i stiftet. Däremot förefaller det som om Johannes
Matthiae misslyckats i sina försök att erhålla tillstånd för en
gymnasieboklåda att försälja allehanda utländska böcker och i strävandet
att förbehålla biskopen förslagsrätt till regala pastorat, där han dock
erkände konungens utnämningsrätt.5
1 Avskrift av Jheringii instr. med Paulini egenhändiga marginalrubriker,
strykningar m. m. finnes i Engeströmska saml. B X, 1, 29, KB. Avskrifter av
extraktet finnas bl. a. i K 24, UUB, och i ärkebiskop Spegels samlingar i
Uppsala domkapitels arkiv, sign. J IV: 1, pag. 701 ff., ULA. Jfr Malmström,
Ad historia-m ecclesiae suecanae . . . annotata, s. 14 not 1, samt H. Lundström,
Laurentius Paulinus Gothus, III, 1898, s. 118 och Bilagor s. 32 ff.
2 Jonas Magnis inlaga, dat. 20 sept. 1643, återfinnes i avskrift i Criminalia
ifrån Skaraborgs län 1642, Göta hovrätts arkiv. Hovrätten stödde sig dock på
Västeråsbeslutet 1527, enligt vilket präster i världsliga mål skulle svara infor
ting.
3 Dat. 16 juni 1642, Riksreg., tryckt av C. Ohlander, Om den svenska
kyrkoreformationen uti Ingermanland . . . 1617—1704, 1900, s. 189 ff.; jfr a. a., s. 38 ff.
4 Dat. 10 okt. 1642, Riksreg., tryckt bl. a. av K. G. Leinberg i Handlingar
rör. finska kyrkan och prästerskapet, II, 1893, s. 227 ff. Olikheten i § 22 beror på
att gymnasium saknades i Ingermanland.
5 Instruktionen för Matthiae saknas i Riksreg., och originalet eller
avskrifter därav synas vara okända. Docent S. Kjöllerström har emellertid
fäst min uppmärksamhet vid ett av Matthiae egenhändigt rättat koncept i
K 23, UUB, varav framgår, att i varje fall icke Bjuggs kunnat vara dess närmaste
förebild, såsom senast Kjöllerström själv förmodat i Consistorium majus i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
