Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
JAN LIEDGREN
ha både i stora drag och i enskildheter tagits till förebilder. Liknande
gäller de förut nämnda aktstyckena från 1644. Ej minst ha
prästeståndets besvär (med resolutioner) från de sista riksdagarna satt spår
i förslagen. Det skulle dock föra för långt att uppvisa detta i detalj.
Det äldsta hittills påträffade privilegiekonceptet1 från 1647 är
utskrivet av Samuel Enander. Det har 26 §§, men ett tidigare
koncept måste ha slutat med § 25, som sist innehåller en vanlig
sigille-ringsfras. Egendomligt nog sattes denna formel icke allra sist, förrän
prästeståndet lämnat sitt förslag till överhetens granskning. I den
sedan strukna § 15 lovas, att en påtänkt »forma consistorii» skall
»vid vår kongliga myndighet bliva bekräftat», men detta torde ej
behöva tolkas så, att formuleringen härstammar från den tid, då
drottningen ännu var omjmdig, t. ex. när Johannes Matthiae
uppgjorde sitt förslag i början av 1644 års riksdag.
Redan i § 1 märker man, att det ej är Johannes Matthiae, som
redigerat detta förslag. Läran anges mycket utförligare än vad han
kan ha velat. Nu nämner man ej blott profeternas och apostlarnas
skrifter, de tre symbola, augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes
beslut, utan man åberopar även Luthers bägge katekeser och t. o. m.
konkordieformeln.2 Under sådana förhållanden är det ej förvånande,
att man ej såsom tidigare, t. ex. i drottningens försäkran 1644,
talar om »vår kristeliga evangeliska religion» utan rent ut om »den rätta
och rena Lutherska religionen».3 I samma skick överlämnades denna
paragraf till regeringens granskning, men där fick den evangeliska
religionen ersätta den lutherska, och konkordieformeln uteslöts.
Man visade på högsta ort ej heller någon villighet att villfara
prästerskapets förut nämnda hemställan om godkännande av
konkordie-boken. Däremot godtog regeringen båda katekeserna och genomdrev
Fors m. fi. präster sådana gamla handlingar, bl. a. från Sigismunds tid; se
protokollen vid rättegången 1651 mot Messenierna, SRP 1651, s. 232, 243,
samt Holm, a. a., s. 320 f., och Lövgren, a. a., s. 115. — Konceptet till
prästerskapets pcstulater till Sigismund 1 dec. 1593 har Laurelius införlivat med
sina samlingar, K 70: 171, UUB. Jfr om dessas betydelse Holmdahl, a. a.
I, s. 49 ff., 55 ff. och Cnattingius, a. a., s. 50 not 1, 42 ff., 55 ff.
1 I den förut omtalade volymen W 583, UUB. Avskrifter finnas i Ae 8
(ofullständig) och i Bc 2, båda i Västerås Lärov.-bibl., samt i A 947, KB.
2 Jfr H. Levin, a. a., s. 70, 84 f.
3 Detta överensstämmer helt med Jonas Magnis tankegång i »Declaratio
Cleri».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
