Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 JAN LIEDGREN
dessa okristlige handlingar, tvång oeh träldom icke bliva i tid
förekomna och avskaffade, så skulle Gud visserligen straffa land och
rike därföre». Genom oenighet inom prästeståndet »öppna vi dörren
för det länge pådrivna Consistorio generali, och en eller flere sättas
oss på huvudet, sakerna till att moderera». För kyrkan vore det
viktigare än mycket annat att prästerna var på sitt håll tänkte på
att skaffa bidrag till »vår kyrkoordnings förbättring».1
I sina »punkter» begärde gemena prästerskapet bl. a., att ståndet
i enlighet med en överenskommelse 1647 skulle anställa en ständig
notarie och upplägga ett eget arkiv, som borde innehålla avskrifter
av de äldre handlingar man kunde behöva. Några omedelbara
följder fick icke detta önskemål, som även diskuterades i ståndet i
slutet av augusti, då man funderade på att efter adelns föredöme skaffa
egen sammanträdeslokal.2
Prästerna krävde också redovisning för de penningar, som vid
riksdagen 1647 uttaxerats för inlösen av privilegiebrevet, särskilt
emedan detta varken blivit tryckt eller ägde mer än provisorisk
giltighet. Den tablå, som ärkebiskopen sedan företedde, visade att
1 »Kort och wälmeent påminnelse och Rättelse om den Processen, som
uti Collegio Ecclesiastico här i Stockholm aflupin är A:o 1650», dat. Holmiae
7 Novemb. 1650 och undert. av Laurelius, avskrift i Engeströmska saml. B X,
i, 29, KB; jfr referat i HSH XXII, s. 249 f. Som inledning anföras några
»mer-kelige språch» ur Jesu Syraks bok, näml. 11: 8—9, 14: 1, 20: 6—8, 21: 27, 21: 12,
22: 19 samt 7; 7 »Kom icke uproor åstad i Stadenom och heng icke in till
mee-nige Man, på thet tu icke dubbelt skall draga skuld». Anmärkas bör att detta
sistnämnda bibelspråk, liksom flera andra, radikalt förändrats i 1921 års
översättning. — Laurelii erfarenheter från riksdagen 1650 ha uppenbarligen
motiverat den utformning han gav stycket »Huru Consistorium Ecclesiasticum
skal hollass på Rijkzdagar och andre almenne Prestemöten», Kyrkoordningar
och förslag därtill före 1686, II: 1, 1881, s. 383—391. Jfr H. Cnattingius,
a. a., s. 260 f.
2 Jonas Petris dagbok 30 aug., HSH XXII, s. 168. Prästeståndet
sammanträdde som bekant i Stockholms konsistoriums sessionssal i Storkyrkan, där
ett skåp innehöll några enstaka ståndshandlingar, se t. ex. Ahlquist m. fi..
Bidrag, I, s. 125 f. (1649) och HSH XXII, s. 118 (1650). Eget arkiv fick ståndet
först några år senare, se S. Landahl, Bidrag till ståndsriksdagarnas
arkivhistoria, MRA 1937, s. 97 ff., samt Ahnlund, a. a., s. 566, varvid kan tilläggas,
att delar av prästeståndets protokoll från riksdagen i Nyköping 1640 utom
i N 226 finnas i N 40 och E 382, alla i UUB; se H. Cnattingius, a. a., s. 241
not i, Anjou, a. a., s. 142 ff., Norlin, a. a. I: 2, s. 132 ff., 139 ff., Lundström,
Paulinus III, s. 75 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
