Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
gjordes i detta andra koncept under den följande veckan, och det
avskrevs av präster från olika håll.1
Vid månadsskiftet juli—augusti började prästeståndet på allvar
granskningen av adelsprivilegierna, som ju också skulle överses och
bekräftas av drottningen vid hennes kröning.2 Prästerna funno då
bl. a., att adeln för sina gårdar i städerna var fri icke endast från
stadens utan även från kronans tunga (ad. priv. § 22). Kleresiet
hade ända från början av 1647 års privilegiearbete sökt ernå samma
friheter, men drottningen hade enständigt vägrat efterlåta kronans
rätt. Man lyckades förmå Laurelius att nu inskjuta orden »och
cro-nones» i frasen »frie från ali borgerlig besvär och tungo» (präst. priv.
1647 § 7), och orden infördes till en början i den sammanställning,
som gjordes i kansliet av 1647 års privilegiebrev och prästeståndets
nya förslag, men då denna av utrymmesskäl måste skrivas om,
utelämnades det djärva tillägget, som ej heller inflöt i motsvarande
paragraf (§ 10) av 1650 års privilegiebrev.3
Adelsprivilegiernas fjärde paragraf gav prästerskapet anledning
att önska, »att deres söner, när de hava studerat och gjort sig
kvalificerade, må ock bliva accomoderade med några hederliga tjänster».4
Detta krav, som fanns redan i Strängnäspostulaterna5 och
upprepades i de ofrälses bekanta protestation6, upptogs som särskild paragraf
1 Jonas Petris dagbok 27 juli, 1 aug., HSH XXII, s. 91, 94. — Tillägg och
ändringar ha av Laurelius införts i K 70: 126 i två olika omgångar, vilket bl. a.
framgår av bläckets olika färger. En renskrift liärav med endast den första
serien rättelser finnes (i 4:0) i Acta ecclesiastica vol. 36, RA. Sedan även den
andra serien rättelser tillagts i marginalerna av denna renskrift, har den
tydligen fått tjänstgöra som prästeståndets slutliga privilegieförslag.
2 HSH XXII, s. 93 ff. Lövgren, a. a., s. 98 ff., 128 ff. — »Prästerskapsens
betänkiande om några adelens privilegier, som synes kunna någorlunda
modereras» (N x6oi, UUB, jfr Lövgren, a. a., s. 129 not 4) innehåller de i det
följande refererade jämförelserna mellan adelns och prästernas privilegier.
Originalet fanns 1711 i ståndets arkiv, MRA 1937, s- r49-
3 Se bl. a. Enanders koncept, W 583, UUB, samt SRP 1647 2 aug. samt
Emporagrii promemoria och kanslisammanställningen i Acta ecclesiastica vol.
36, RA.
4 »Prästerskapsens betänkiande . . .», N 1601, UUB.
5 K i (§ 9) och E 398 (§ 7). Där riktade det sig närmast mot »utländska
och främmande».
c S. Loenbom, Handlingar till konung Carl XLtes historia, 10, 1769, s.
70 ff. Jfr Lövgren, a. a., s. 129, 136, och ovan s. 176 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
