Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
Vid Carl XI:s kröningsriksdag 1675 inlämnade »Rijksens
Presterskap», såsom ju var att vänta, en ny supplik om
privilegiebekräftelse.1 Nu befanns det emellertid nödvändigt att på vissa punkter
göra ändringar i 1650 års text. Bl. a. skrevs inledningen delvis om,
därför att den nu måste ställas i Carl XI:s namn, och här och där
ersattes lånord med inhemska uttryck. Reduktionsbeslutet 1655
medförde några lätt skönjbara förändringar i § 3, och i § 5 tillades
ett stadgande, som nog måste anses innebära erkännande av viss
adlig patronatsrätt samt av kronans dominium över kyrkojord,
låt vara att detta främst skedde med hänsyn till förhållandena i de
forna danska provinserna.2 Även andra sakliga tillägg och
korrigeringar förekommo, men i det mesta äro urkunderna av 1650 och
1675 varandra lika.3 Det var denna gång Joannes Terserus, numera
biskop i Linköping, som fick ståndets uppdrag att övervaka, att
1 Riksdagsacta 1675, RA; Prästeståndets arkiv ser. J 4: 75, RA; avskrift
bl. a. i Palmskiöld 112.c, UUB. — Privilegiefrågan antyddes av prästeståndet
redan vid höstriksdagen 1660, se G. Wittrock, Carl X Gustafs testamente,
1908, s. 192 f. Koncept (med rättelser av biskop Enander) till ståndets
betänkande om regeringsformen och till dess svar på propositionen finnas i W 322,
UUB. Slående är överensstämmelsen med de av Wittrock, a. a., s. 185 ff.,
ur andra källor framdragna uppgifterna om innehållet i dessa aktstycken.
I W 322 anträffas också det undertecknade originalet av prästeståndets
förbindelse 15 febr. t66o att hålla sig vid den döde konungens testamente; jfr
Wittrock, a. a., s. 40. Liksom de förut nämnda aktstyckena i W 583 och
åtskilliga avskrifter m. m. i W 320, 321, 322, 462 och 584 ha de hört till en
pagi-nerad volym Enanderpapper, som J. Westin lyckats förvärva.
2 Se E. Schalling. Den kyrkliga jordens rättsliga ställning, 1920 s. 102
ff., 110 ff. 136 f.
3 Det medför vissa risker, om man utan hänsyn till ändringarna citerar
det lättare tillgängliga trycket av 1675 års »förnyade» privilegier i stället för
1650 års urkund. Så ha de ingalunda betydelselösa ändringarna i
sockenstämmoparagrafen (§ 23) förbisetts av K. H. Johansson, Svensk sockensjälvstyrelse
1686—1862, 1937, som s- 62 uppger, att ett undantag för särskilt privilegierade
städer och andra orter gjorts redan 1650, och s. 147 förmenar, att
bestämmelsen om landshövdings plikt att exekvera sockenstämmas eller fullmäktiges
beslut skulle ha införts 1650, ehuru båda dessa stadganden tillkommo först
1675; jfr Gullstrand, a. a., s. 107. — Efter debatt mellan Terserus och
Gezelius ändrades § 24 så, att det 1650 införda förbudet mot häktning av
studenter och djäknar bortföll. K 70; 21, 126, UUB; Prästeståndets protokoll 30
aug. 1675, RA; jfr F. E. Fåhraeus, Om riksdagen i Upsala i6y$, 1851, s. 44 f.
Anjou, a. a., s. 244 f. — Om de övriga ändringarna, som gjordes i §§ 4, 7, 9, 14,
17, 19 och 20, jfr Malmström, Ad historiam ecclesiae suecanae .. . annotata, s. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
