Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Einar Molland, The conception of the Gospel in the Alexandrian theology (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
stämt hos Clemens och Origenes, är att insätta i den spänning, som
inträdde mellan den marcionitiska och den katolskt-kyrkliga uppfattningen
av evangeliet. Clemens befinner sig på den katolskt-kyrkliga linjen.
Han träder i skarp opposition mot det heretiska förkastandet av lagen
såväl hos Valentin och Basilides som Marcion (s. 17, 21). Lagen, vare
sig den genom Moses och profeterna givna eller den i naturen och
samhället föreliggande, härrör från Gud (s. 18). Lag och evangelium bilda
en oskiljaktig enhet (s. 19), de stå ej i motsats till varandra (s. 25).
Dock föreligger en skillnad mellan dem (s. 26). Evangeliets krav äro
strängare. De se till hjärtat och sinnelaget, ej blott till handlingen
(s. 27). Lagen inrymmer fruktan, men evangeliet kärleken som etiskt
motiv (ibid.). Lag och evangelium kräva gärning och tro; båda äro
nödvändiga, men tron är förmer (s. 28). Visserligen har Kristus givit
lagen, men han har även givit något, som ej lagen kan skänka, nämligen
det eviga livet (s. 29).
Den grundsyn på förhållandet mellan lag och evangelium, som
föreligger hos Clemens, å ena sidan harmonien mellan dem, å andra sidan
evangeliets överordnade ställning, återfinnes i hans uppfattning om
förhållandet mellan den allmänna och den i Kristus förverkligade
speciella uppenbarelsen, den grekiska filosofien och evangeliet, pistis och
gnosis o. s. v., vilka frågor av Molland ingående behandlas.
Evangeliet är för Origenes såsom skriftteolog det skrivna evangeliet,
hela Nya testamentet. Även hos Origenes föreligger den grundtesen,
att lag och evangelium harmoniera. Såsom utpräglad representant för
den katolska traditionen träder Origenes i skarp opposition mot det
marcionitiska åtskiljandet av lag och evangelium (s. 101). Kristus kände
själv lagen och levde under den (s. 102). Det innebär, att Gamla
testamentet hör kyrkan till. I Gamla och Nya testamentet är samme Gud
uppenbarad (s. 105). Gamla testamentet är att läsa och förstå i Nya
testamentets ljus, ja, Gamla testamentet är att tolka kristologiskt (s.
ni). Origenes söker ständigt finna Kristus i lagen och profeterna (ibid.).
På det sättet tolkas verkligen Gamla testamentet såsom en kyrkans
heliga skrift, menar Molland med rätta (s. 112). Att läsa lagen i ljuset
av evangeliet är att tolka det andligt (s. 117). Det ger liv. Men lagens
bokstav dödar (s. 121). Trots enheten mellan lag och evangelium
föreligger dock en skillnad, nämligen den mellan ofullkomlig och fullkomlig
religion (s. 121 ff.). Lagen har en förberedande, pedagogisk uppgift.
Evangeliet betecknar det högre stadiet (s. 123). Det är icke blott nova
lex, utan vera lex (s. 129).
Nu förhåller det sig icke blott så, att lagen skall läsas i evangeliets ljus
och därmed på ett andligt sätt enligt Origenes, utan även så, att
evangeliet, som för Origenes är det skrivna evangeliet, måste förstås andligt.
Målet för Origenes evangelietolkning är just att förstå evangeliet och
Kristus på detta andliga sätt (s. 136 ff.). Det andliga evangeliet ar
evangeliet i evangeliet eller det eviga evangeliet (s. 144). Det tidliga
och det eviga evangeliet förhålla sig till varandra som den ofullkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
