Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Thure P:son Wärendh, Tegnér och teologien (Docent Ruben Josefson) - Folke Holmström, Uppenbarelsereligion och mystik. En undersökning av Nathan Söderbloms teologi (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
och trosföreställningarna få därför icke betraktas som rationella begrepp
eller läror utan som symboler, antydande bilder. Intressant är
uppgiften att Tegnérs och domkapitlets milda bedömande av Per Nyman
och väckelsens fromhet är ett direkt uttryck för hans teologiska
åskådning. Religionen tillhör det emotionella området, och väckelsen är att
betrakta som en förståelig protest mot ortodoxins intellektualistiska
utarmning av religionen.
Tegnér är givetvis barn av sin tid. Upplysningens väsentliga
problem, förhållandet mellan förnuft och uppenbarelse, sysselsätter också
Tegnér. Han blir väl aldrig riktigt fri från uppfattningen, att förnuftet
är att betrakta som en religiös princip, vilken t. o. m. här och var tillåtes
normera den bibliska uppenbarelsen. I sista hand är det skaldens
platonska idealism som är bestämmande för dessa tankebanor. När han
söker komma till rätta med det enligt honom för ali religion väsentliga
försoningsproblemet, blir lösningen bestämd av en människouppfattning,
som emanerar från platonismen. Wärendh söker emellertid visa, att
den moralistiskt bestämda frälsningstanken icke är den enda. Tegnér
har även sökt ge uttryck åt ett centralt lutherskt och evangeliskt
försoningsmotiv, vilka bemödanden skulle ha sin förankring i en personlig
upplevelse av korsets frälsande makt, »korsupplevelsen».
På denna sist nämnda punkt måste rec. anmäla en avvikande
mening, även om jag icke är i tillfälle att inom en recensions trånga ram
ingå på en kritisk granskning. Wärendhs stöd för sin teori om
korsupplevelsen äro mycket bräckliga. Det hela har karaktären av hypotes.
Det fåtal utsagor, som enligt Wärendh skulle uttrycka ett »klassiskt
försoningsmotiv», äro i själva verket ingalunda entydiga. De ha närmast
karaktären av vissa teologiska schabloner, som också återfinnas hos
ortodoxa dogmatiker och predikanter. Också ortodoxin visste att Gud
även är subjekt — och icke blott objekt — för försoningsverket och att
korset betyder kamp och seger över fördärvets makter. När om det
»klassiska försoningsmotivet» vittnande uttryck förekomma hos Tegnér,
synas de — att döma av de citat Wärendh lämnar — konsekvent få
tjäna en moralistisk grunduppfattning. I detta stycke torde Wärendhs
framställning av försoningsmotivet hos Tegnér vara direkt missvisande.
Ruben Josefson.
Uppsala.
Folke Holmström, Uppenbarelsereligion och mystik. En
undersökning av Nathan Söderbloms teologi. Stockholm 1937. Svenska
Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag, xvi + 431 s. Pris häft.
kr. 10: —.
Denna Söderblom-undersökning har föregåtts av ett par mindre:
»Nathan Söderbloms självbiografiska uttalanden om ungdomsårens av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
