Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - Tillägg. Jakob Ulvsson efter avsägelsen 1515—1521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON EFTER ÄMBETSAVSÄGELSEN
35
skul skal fijnnes hoos oss, besijnnerlige om meningene». Tydligen var
det hans mening, att de båda Trollarne skulle kunna bekräfta hans
oskuld. Vidare framhåller han, att han hösten 1515 tvenne gånger
sänt bud till herr Sten, för att ärkebiskop Gustaf och han skulle få
komma till tals med honom. Orsaken till att Gustaf Trolle icke
infunnit sig vid herredagen i Tälje var personlig påverkan från någon, vars
namn Jakob Ulvsson icke ville nämna annat än muntligen: »hwo
thet volthe scule i wäl faa wethe, nar hans nåde och hans Nådes
fader äre tiil Städe». Beträffande den påstådda sammansvärjningen
mellan Gustaf Trolle och Sten Kristiernsson angav Jakob Ulvsson
som sin mening, att de icke hade mycket att göra med varandra och
att Sten Kristiernssons sak borde få stå för sig själv. Speciellt hade
det varit fråga om en misstänkt budskickning till Nyköping, där
Sten Kristiernsson var länsherre, varvid Uppsalakaniken Jöns
Lau-rensson fungerat som mellanhand. Härom förklarade nu Jakob
Ulvsson, att denne icke hade haft något uppdrag från honom, ej heller
vare sig vid sin avresa eller sin återkomst talat med honom. Jakob
Ulvsson gör alltså gällande, att han icke haft någon del i de förda
förhandlingarna.
Skrivelsen innebär emellertid icke endast en apologi. Jakob
Ulvsson har däri också ivrigt manat till en personlig sammankomst
och uppgörelse mellan riksföreståndaren och ärkebiskop Gustaf,
varvid helst även Erik Trolle borde vara närvarande. Han själv
och biskop Otte skulle gärna tjänstgöra som medlare. Det vore alla
goda patrioters mening, att tvedräkten i riket borde biläggas genom
en fredlig överenskommelse: »The någon god menijng haffue tiil
riichit och thes inbyggere, tycker mere bestand effterfölie at swadane
twist nw for ögon är bliffue i goda mentz närwarw afftalet än
swadane twist skulle lengre ware och ökes mere tiil onda, och Riichit
tiil langligit fördärf!»
Upprepade gånger försäkrar Jakob Ulvsson om sin goda mening:
»kenne gud at wor menyngh haffwer altiid wert god och en är tiil
Riichesins och Jnbijggeres langlige bestå. Är nogot pa ware wegna
bliffuit tiil bake, tha år thet skeeth med ofomwmpst och forsymelse och
ecke onclhe menijngh . . . gud skal kenne all ware meningh är altid tiil
thet bäste.»
Det är tydligt, att Jakob Ulvsson stått i förbindelse med biskop
Otte och att de kommit överens om att söka medla. Detta bekräftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
