- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
49

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - I. Åren 1702—1711 - 1. Uppsala domkyrkas återställelse 1702—1711. Konsthistorisk sammanfattning. Av August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i. Åren 1702-1711.

i. Uppsala domkyrkas återställelse 1702—1711.

Konsthistorisk sammanfattning.

Av August Hahr.

Efter den stora brand, som den i6 maj 1702 övergick Uppsala
stad och ödelade större delen av densamma, varvid även domkyrkan
och slottet träffades av förstörelse, sökte man så gott som
omedelbart klargöra skadornas omfattning och möjligheten av att böta
dem och återställa det hårt träffade samhället. Återuppbyggandet
skedde också jämförelsevis fort, och av stadens monumentala
byggnadsverk tog man genast i tu med dess domkyrka. Slottet lämnades
däremot åt sitt öde och fick ända till 1740-talet stå som en gigantisk
mer eller mindre svartbränd ruin. Förnämsta orsaken var
naturligtvis, att den förra befanns ej så förhärjad som det senare och kunde
utan alltför stora omkostnader restaureras. Den tidens högsta
sakkunskap Nikodemus Tessin den yngre förklarade för sin del, att
det gamla Vasaslottet egentligen borde rivas ned och ersättas av
ett nytt slott »med ett par smärre flyglar mot trädgården». Det
var vad man kunde vänta från detta håll. Tessin hade, när han
skrev härom till Karl XII i Polen den 27 augusti, under sommaren
två gånger varit i Uppsala och undersökt förhållandena.
Domkyrkans tillstånd hade man dock mycket tidigt kommit till insikt om.
Enligt domkapitlets protokoll av den 22 maj skulle landshövdingen,
d. v. s. friherre Johan Höghusen, en man, som nitiskt kom att verka
för kyrkans återställande, skriva till slottsmurmästaren i Stockholm
Jonas Nilsson och anmoda honom komma och »bese verket och
avge förslag, huru med dess reparation må begynnas». Denne kom
också. I Tessins brev till konungen av den 3 juni, vari den stora
olyckan tidigast för honom omtalas, heter det bl. a.:
»Slottsmurmästaren har varit där och säger, att domkyrkan lär kunna
repareras och valvet över orgeln allenast vara mest skadat, men slottet

4 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift lg4o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free