Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - II. Åren 1712—1731. Av N. J. Söderberg - 4. Om byggnadsstommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
IO3
Banérs graf». Men i sammanhang med golvet måste någon
uppmärksamhet ägnas dels åt altarplanen och dels åt de längs väggarna
löpande kalkstensbänkarna samt åt underlagen till gallret mellan
högkoret och sidoskeppen.
Om planen under altaret läses i förf:s skrift om Uppsala
domkyrkas restaurering under åren 1885—1893 följande (sid. 171): »Den
östligaste delen af högkoret utgöres af ett högre plan för altaret.
Förut ledde sex trappsteg dit upp. Golfvet sänktes nu med två
trappsteg, så att det icke fullt täcker pelarsocklarna, utan lämnar
den öfversta vulsten fri. Trappan, förut halfcirkelformigt utbyggd i
koret, ombyggdes så att den tillsammans med altargolfvet bildar en
oktogon, hvaraf trappan innehåller tre sidor. Altarplanens golf låg
alltså på 1700-talet två trappsteg högre än det nuvarande golfvet.»
I nyssnämnda arbete om den Zettervallska restaureringen anföres
om väggbänkarna, att de vid den tiden voro på några ställen illa
medfarna och behövde repararas, samt om de nämnda underlagen,
att de borttogos och ersattes med i golvet inlagda friser.
Dessa underlag hade tillkommit ungefär samtidigt med eller icke
så långt fore den Prechtska altaruppsatsen. Redan i ett odaterat
protokoll för ett kyrkorådssammanträde år 1710 synes, att beslut
fattats, att »kring choret skall muras och giöras en list, hwarpå sedan
skal sättias järngallerwärkett». Sistnämnda beslut verkställdes åren
1721—1723. Den 11 februari 1721 läses i kyrkorådets protokoll,
att »smeden, som arbetade på järngallret omkring choret, framwiste
modell på knoppar till galret». Den 6 april 1723 läsa vi, att »jerngalret
utan dröjsmål skal upsättias» och den 18 december s. å. att: »det
nyligen upsatta skranket omkring choret må färgas grönt». Av
illustrationer till författarens nyss åberopade skildring av den
nämnda restaureringen (pl. 26, fig. 1 och 2, pl. 27, fig. 1 och 2)
synes, huru de ifrågavarande väggbänkarna och »listerna» eller
underlagen till korgallret tedde sig för ögat.1 Från tvärskeppet voro
sidoskeppen avstängda medelst galler med grindar.
Detta högkoret omramande järnskrank var synnerligen enkelt,
men fyllde emellertid en uppgift, som i katedraler plägar vara väl
tillgodosedd. Det slopades emellertid under den då pågående
återstäl-lelsen och blev under den närmaste fortsättningen av detta företag
1 Pl. 26, fig. i och pl. 27, fig. 2 återges här i fig. 8 och 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
