Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - II. Åren 1712—1731. Av N. J. Söderberg - 6. Polhemsuret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
IO3
hem föra, till hwilkas inlösen h:r Professor Upmark lofwade
för-sträckia penningar emot försäkran at sin betalning af kyrkian straxt
igen bekomma». Och slutligen »anmodades H:r Professor Upmark,
att igenom skrifvelse hoos h:r Directeuren Polhammar anhålla om
project så wäl til wisartaflorna som sifror derpå. Item at herr mag.
öjer efter undfånget project skulle draga försorg om kopparens
anskaffande til Stockholm, hwar af bem:te sifror böra giöras samt
förgyllas och sedan hijt til Upsala skaffas. I lika måtto resolverades, at
et Cantor bör byggias omkring uhrwercket, på det att det måtte
så mycket bättre bewaras för damb och vanartiga hender.»
Den 2 april 1713 resolverades, § 11, »at uhrmakaregesällen
Mathias Grusell, som det nya uhret upsatt, skulle efter undfången
assignation af H:r Doctor Laurent Molin få af h:r Mag. öjer til sin
betalning 3 d. kop:mt hwar dag han arbetat, item 30 d. i
resepenningar, noch ß1^ d. om veckan för kost, camar, säng och werma etc».
Den 13 i samma månad fattades i kyrkorådet ett nytt beslut till
Gruselis förmån, nämligen »at han öf:r sin accorderade räkning
skulle nu en discretion bekomma af 10 Caroliner, hwar på mag.
Öjer ingifwer Specification för des här wid upsättiandet wista
serdeles flijt, ringa upsatta både resor och andra omkostningar samt
han wille underwijsa den, som nu emottager werckets skiötsel, huru
han sig bör der wid bete, at med alt wäl tilgår». Här ovan har
förmälts, huru kyrkorådet den 11 maj drog försorg om den för urverket
som ett »occasionsverk» betraktade stapelns mera provisoriska
övertäckande och i samma dags protokoll förmäles vidare om följande
kyrkorådets resolution: »at H:r Profess. Johan Upmark skulle genom
skrifwelse förnimma hoos H:r Ingenieuren Pohlhammar, om icke
jernfiedrar kunde giöras til slaghamrarne på timklockorna, emedan
de af hans utskickade uhrmakare gesäll dijtsatte träfiedrar aldrig
stå wijd lag, utan uti rägn för mycket slakna så att hamrarna liggia
neder på klockorna och i torrwäder återigen blifwa för styfwa så
att hamrarna slå för lamt, hwilcket at så ofta laga wintertijden faller
alt för beswärligit och äfwentyrligit». Huru härmed ordnades förmäles
icke, men det blev säkerligen tillfredsställande, och uret gjorde sin
tjänst och fyllde sitt ändamål, att börja med, till en tid.
Polhemsuret hade blivit uppsatt i det södra tornet och till en
början blev endast detta torn utrustat med urtavlor, siffror och
visare. Under 1740-talet, då de Hårlemanska tornhuvarna tillkommo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
