Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur uppsala domkyrkas historia Ii7
IO3
Det ligger åtminstone nära till hands
att anta detta, fastän ju uppslaget kunde
tänkas ha kommit också från annat håll.
De dubblerade västtornen var en nordisk
idé, som av norditalienska mästare som
den nyssnämnde Fontana infördes i Roms
stadsfysionomi.
Vid sidan av de romerska skisserna
finner man även dylika från andra
städer i renässans- och barockarkitekturens
förlovade land. Särskilt givande var
besöket i Turin. Stavenow har påpekat,
att den resande arkitekten t. o. m.
förvärvade en originalritning (nu i N. M.)
till ett av klocktornen på Filippo Juvaras
centralkyrka, de savoyska konungarnas
gravkyrka därstädes, en ritning, som
legat till grund för en av Hårlemans
skisser till Stockholms Storkyrka.29 Det
borde tillagts, att vi i den första skissen
till Uppsalas tornhuvar (fig. 13) återfinna
nästan en kopia av Juvaras profilerade
kupolhuv. Hårleman kom att med
verklig entusiasm omfatta så väl den enkla
lanterninen som det lanterninkrönta
kupoltornet. Det senare har han tillämpat
på Strängnäs domkyrka och på Jakobs
kyrka i Stockholm. Denna kyrkas
centraltorn var en skapelse av GöranJosuæ
Adelcrantz och hade av honom avsetts
att krönas med en spetsig tornspira eller
en avslutning »av annan form». Ett
Hårlemanskt förslag kom dock emellan,
och det är detta som återgår i det vackra
torn — en skenkupol över oval plan —
vi nu beundra.30 Man får dock ej förbise, att Adelcrantz i den av
en lanternin krönta kupolen över Katarina kyrka föregått med
exempel, eller att varken Tessinerna eller Jean De la Vallée voro
8 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 11)40.
Fig. 12. Filippo Juvaras
ritning till ett av klocktornen
å La Superga i Turin.
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
