Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
Toni Schmid har sedan velat identifiera Rikard med Nithard.1 En
namnväxling Nithardus — Nicardus — Ricardus är i och för sig icke
orimligare än en serie Erimbert — Heribricht — Heribert — Herbert,
helst som vi veta, att i ett officium faktiskt står Ricardus i stället
för Nithardus. Det gäller Ansgarsofficiet i Breviarium Upsaliense
från 1496.2
Vi få sålunda eventuellt räkna med att Herbert — Rikard i
Linköpings- och Växjölängderna äro systersönerna till den Gautbert,
som efter Ansgars första besök i Sverige fick det närmaste
överinseendet över det nya missionsfältet och sedan kallade sig Simon.
Han blev så småningom fördriven vid ett upplopp, under vilket
Nithard (= Rikard?) dödades.
Antaga vi denna förklaring, synes det också helt naturligt att
placera Ansgar som den förste. Därmed ha vi även, förefaller det
mig, fått en förklaring på varför Herbert kallas secundus. Som bekant
följer Växjölängden alltid omedelbart efter Sigfridslegenden. Först
i raden står Asmund, men eftersom Sigfrid ju också betraktas som
biskop i Växjö, är ju Asmund faktiskt »secundus».3 Tänka vi oss ett
analogt förhållande i Linköping och låta Ansgar spela Sigfrids roll,
så har där aldrig stått något namn före Herberts, utan längden har
varit avsedd att följa efter en legend. Vi kunna inte direkt visa på
att så varit händelsen; det är närmast detta »secundus» som talar
därför, men man bör hålla i minnet, att denna längd endast finnes
i en relativt sen handskrift, tidigast från slutet av 1300-talet. Den
enda tänkbara »legenden» har varit Ansgarsbiografien. Denna har
översatts ungefär samtidigt med längdens tillkomst, från vilken tid
även Ansgarsofficiet härrör. Otänkbart är inte, att vi kunna hänföra
såväl längd som Vita till officiets författare, Nicolaus Hermanni.
Är det han, som identifierar Herbert med Rimbert och låter längden
utgöra en fortsättning av biografien?
Det gäller att söka klarhet om vad som här är det primära.
Namnen på Linköpingsbiskoparna i Växjölängden kunna inte bero
på en Ansgarstradition i Linköping omkring år 1400, då ju
uppteckningen skett på 1200-talet. Det motsatta förhållandet är däremot
inte otänkbart, översättaren av Vita kan ha känt till Växjölängden
1 Schmid, a. a., sid. 171.
2 SRS II: 2, sid. 262.
3 SRS III: 2, sid. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
