Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
Jag vill härmed inte ha sagt, att översättaren av förbiseende skulle
ha hoppat över Gautberts namn. Han har tvärtom alldeles tydligt
reflekterat över stället, vilket framgår av att han längre fram, då
samma man åter nämnes, nu endast som »memoratus Heribertus»,
gör det förklarande tillägget, att han var Ansgars systerson.1
Men man får kanske ändå inte pressa dessa uppgifter alltför hårt.
För det första kan det ju tänkas, att ändringarna inte äro någon
återspegling av en Hamburg-Bremensisk tradition i stiftet utan blott
resultatet av en enda persons kombinationer. För det andra är det
inte ens alldeles säkert, att ändringarna böra tillbördas översättaren.
Det finns, som nämnts, en omständighet, som tyder på att det
omtalade uteslutandet av Gautberts namn kan ha skett redan i
biografins latinska form.
Det har i korthet berörts, att B-texten till biskopskrönikan
upptager även en Herbertus II. Om honom säges:
Kallas Herbertus ten andre aff tet nampn
Ansgarii broderson var han försann
på tet han ville christendomen styrkia
bygde han först Linköpings domkyrkia.
Denna notis är trots sin sena tillkomsttid av ett visst intresse.
Författaren har från den äldre krönikan vetat, att Herbert gått före
Ansgar. Men han har tydligen också känt till något annat arbete
och där upptäckt ett motsatt förhållande. Så har han löst frågan
genom att insätta ännu en Herbert. Det märkligaste är emellertid,
att denne »är Ansgars broderson». Jag har inte kunnat finna någon
källa än Rimberttexten. Men om denna har varit upphovet —• det
gäller f. ö. även varje annan tänkbar källa — måste den ha förelegat
i latinsk form. Därpå tyder formen »broderson». Den svenska
översättningen hade ju »systerson». Dessa båda uttryck gå väl tillbaka
på ett »nepos», vilket som bekant har båda betydelserna. Detta
skulle i sin tur innebära, att den latinska vitatext, från vilken
översättningen skett, redan uppvisat de berörda uteslutningarna. Här
kan det ha berott på rent förbiseende av avskrivaren.
Emot detta kan den besvärande invändningen göras, att det
inte förklarar utelämnandet av det andra Gautbertstället. Teoretiskt
1 SRS II: i, sid. 238, 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
